Final i tisdagsgolfen i fredags.. Gick sådär. Började illa med två dubblar de första tre hålen (Fyrputt på ettan för att sedan bada lite på trean). Gick sen +2 efterföljande 9 hål tills jag drog en drive out på 13:e och fastnade i det sankta gräset därefter. +5 på det hålet och loppet var kört. Annars var drivarna det jag definitivt var mest nöjd med. Vann längsta drive med en riktigt skön träff. Mätte upp den till 243 meter med GPS:en. Detta i motvind och med inte mer än 3-4 meter rull (var ju pissblött).
Jag har sedan en tid tillbaka fått riktigt bra pli på mina drivar. Enda problemet är att jag har brottats med den ofrivilliga högerskruven en stor del av mitt golfliv och därmed inte helt litar på mig själv än. Men står jag och dunkar iväg 50 drivar på rangen så ligger jag idag mer eller mindre på 0 slicar, 6-7 fade, 10 draw och resten spikraka... nån hook kan det dock bli, men hellre en hook eller två än en gigantisk slice out.
Kan också tillägga att driven som jag drog out i fredags var menad att slå med ganska mycket fade, nästan på gränsen till slice. Problemet var att jag missade startlinjen så istället för att börja kraftigt åt vänster och skruva sig in på fairway igen, så började den mitt i fairway och vinkade hej då. Tanken bra, exekveringen inte så bra.
Så vad har jag gjort då?
Tja, jag är mer avslappnad, står upp mer och har lite andra svingtankar för att sammanfatta det hela. Please let me explain:
- En aning närmare bollen för bibehållen längd.
Uppställningen och grepp etc. får väl anses vara klassiska. Boll vid vänster häl, klubban vid fingrarna osv.. inget nytt. Det som jag dock ser till är att inte bollen kommer för långt fram. Det är bättre att bollen hamnar mer mellan benen än framför vänsterfoten. Detta för att jag inte skall skära bollen genom att träffa den sent.
Varför jag ställer mig lite närmare bollen är för att jag har sett på min träffbild att jag träffar bollen lite off center mot tån. Genom att ställa mig lite närmare bollen (2-3 cm) så träffar jag bollen bättre och slår då också längre. Sen kan man kolla om man träffar högt eller lågt på huvudet. I och med att driverhuvudet är konvext så ger olika träffar olika spinn och längd. Hög träff = Mycket spinn och därmed mycket lyftkraft i bollen vilket gör ganska lång carry. Detta ger dock inte speciellt mycket rull, då bollen kommer högt uppifrån och dör när den landar. Omvända förhållandet gäller då om man träffar lågt på huvudet. Det är därför man brukar säga att det optimala förhållandet är hög utgångsvinkel (träffa bollen på väg upp) med lite spinn (dock inte obefintlig då bollen inte "flyger av sig själv" annars).
Sen kommer vi till själva starten.. här har den största förändringen skett.
- Börja svingen med vänster arm, och endast vänster arm.
Högerarmen hänger bara med på resan tills dess att vänstern inte orkar lyfta klubban mer utan att det blir krampaktgt (ungefär chiphöjd). Detta är helt fundamentalt för hela svingen!!
- Starta resan tillbaka efter toppläget med vänster arm.. men höger arm måste hjälpa till för längd.
Slår jag endast med vänster arm så slår jag säkert totalt slicefritt.. men som en gubbe också. Det gäller att både höger och vänster arm jobbar tillsammas för att maximera kraften (som kommer från bålrotationen). Vid en färdig rotation så skall det "brännas" i vänstra sidan av magen, inte höften. Bränner det i höften har man antagligen endast slagit med vänstern samtidigt som man "trycker fram" höften och blockar slaget, vilket i förlängningen leder till ett push-slag. Alltså ett rakt slag, fast det går åt höger. Söker jag extra längd, med möjlig försakan av sikte så översträcker jag längst upp.. Man kan säga att klubban nästan pekar ner i marken när jag är på toppen av svingen.
- Slå avslappnat!
Sitter steg 1 och 2 så behöver man inte ta i för längd. Kroppen snurrar upp sig av sig själv.. typ. För att jag skall kunna slå avslappnat så behöver jag också stå mer rakt än vad jag gjort tidigare. Jag försöker inte tvinga fram en draw genom att böja mig mer framåt och slå ett baseboll-slag. Även om det fungerar hyfsat så blir resultatet oftast inte så bra om jag inte är avslappnad, då jag även här tenderar att blocka slaget, och slår det rakt åt höger.
Resultatet av dessa faktorer är riktigt bra, raka, drivar.
För att översätta detta till något som fler kan relatera till så är det lite som att slå en crossad en-hands backhand med topspin i tennis.. fast med vänstern (om man är högerhänt).
Sen kan jag leka lite med svingen för att öka på draw-känslan eller fade-känslan. En stark draw framtvingar jag ofta genom att greppa ner en aning, slå väldigt avslappnat på 90% och tänka ungefär samma bollträffstankar som när man skall slå en frispark skruvad runt muren på höger sidan upp i det högra krysset. Har man någon typ av bollkänsla och spelat fotboll, så förstår man vad det innebär.
En fade öppnar jag upp stansen och slår även där på 90%... här är det roliga att jag lösare jag slår desto mer tenderar det att bli en slice. Perfekt på vissa hål där man vill sätta ett hinder ur spel eller komma runt en skog eller liknande.. Mitt stock-shot numera! Vill jag öka ännu mer, öppnar jag stancen mer.
.. hmm hoppas någon förstår iaf. Det är som med allt antar jag..
When you get the hang of it, it ain't that hard.
