Deadline Day

Vilken sommar vi haft! Den har faktiskt vart så sjukt bra så jag har varken haft lust eller tid att lägga ner någon energi på den här bloggen.
Aldrig har jag spelat så mycket golf och så bra som jag gjort de senaste tre månaderna. Det har satts personbästa till höger och vänster och banorna, framförallt Forsgården, har varit finare än någonsin.

Men om vi tar det från början..
Juni: Uppdraget i Varberg tog slut sista maj och en fantastiskt skön 2½ månads ledighet hade sin början. Målet var minst tre 18-hålare i veckan under juni och jag tror nog att jag låg där någonstans. Golf mer eller mindre varje dag blev det iaf. I Juni spelades det fantastiskt fin golf från min sida. Jag fick ordning på mina drivar bra, även om det blev tvunget att få in mycket svingtankar för att få allt att sitta. Svagheten satt framförallt i närspelet, där 30-60 meters avstånden spökade till och från. Ibland så illa så det inte ens var en säker två putt efteråt.
Det fina med att vara så ledig som jag var, var att jag kunde åka runt och spela på lite olika banor. Kungsbacka (även kallad Hamra), S:t Jörgen, Lysegården, Forsgården, Gräppås, Mellerud och Delsjön.
Om jag skall dra någon snabb utvärdering av banorna..

Hamra: Fantastiskt fin bana som jag spelat på två gånger i sommar. Rekommenderas starkt! Klar 5:a! Mycket bra finish och väldigt varierad terräng. Ena hålet är parkbana, för att sen spela seaside och sen in i skogen. Detta utan att ha något riktigt dåligt hål.
S:t Jörgen: Spelat den tre gånger i sommar, Gjorde en fin 79:a här på andra rundan. Detta med en kvadruppel och två dubblar på scorekortet. Brukar bli väldigt vattensjuk vid regn, men den torra fina sommaren har gjort banan helt ok. Halvdana sista 9 samt några riktiga skithål som drar ner overall-betyget till en 3:a (dock 2:a vid blött väder historiskt sett).
Lysegården: Måste vara Kungälvs stolthet. Körde bästboll-tävling med en polare och spelade hyfsat. Var oerhört varmt och torrt denna dag, så bollen flög/rullade långt i medvind! Satsade hårt på att vinna longdrive-tävlingen, men drev ut fairway 320m längre bort... he, he.. inte riktigt planerat. 2 m kortare och jag hade vunnit en ny vagn vilket jag behöver. Banan är annars jäkligt trevlig och väl värd ett besök. Lite mycket upp- och nerför för min smak. Men en 4:a tar den hem för ofta bra finish.
Forsgården: Hemmabanan var lite sen i år.. men oj, oj, oj så fin den har varit den här sommaren. Vissa ruffar har klippts ner (redan förra året) för att snabba upp spelet. Vilket också gjort den lite, lite lättare i vissa fall, men detta är en bana som tar och ger. När man minst anar det så slutar inte bollen rulla, och vips så ligger den i ett vattenhinder. Spelat sjukt bra i år här, förutom på KM.. vill inte ha några bortförklaringar egentligen, men feber i två dagar innan tävling är ingen optimal uppladdning. Efter KM-helgen så har jag spelat mitt livs spel på banan. Gjort en 79:a (äntligen!) efter riktigt bra spel. Ett par skitmisstag sista hålen gjorde att jag tappade 7 slag sista 6 hålen. Med andra ord så låg jag på par efter 12 och hade mycket bra momentum. Låg om inte annat 2 under par inför 9:an (som varit årets katastrofhål!). Normalt sett så är Forsgården en 4:a, men i år så är det en 5:a!
Gräppås: Oerhört blandade känslor för den här banan. För det första så spelar jag aldrig bra här. Det är inte bra när man skall betygsätta en bana. Men många gånger så beror det dåliga spelet på att tempot på banan är såååååå långsamt. Rundor över 5 timmar är inte ovanliga. Sen när de gör sitt bästa för att ha snabba greener så är de allt som oftast snarare uttorkade än välklippta. Detta gör det mer eller mindre omöjligt att få bollen att stanna på green vid greenträff, en lobwedge från 70m är som att försöka stanna bollen på asfalt. Studs, studs, studs, studs.. Det är så jäkla frustrerande.. problemet är att fairways inte är så uttorkade.. så lägger man en lobwedge som landar innan green så tvärnitar den. Så bästa sättet är att lägga en lågt chippad j5. Ojämna greener är inte heller helt ovanliga, då många greener ligger i skuggpartier, så ömsom gräs omsöm jord är inte helt ovanligt. Jag gissar på att medelvärdet för de flesta golfare ligger på nånstans runt en 3:a.. men personligen så får den inte mer än 2.
Mellerud: Jag lider tyvärr med hela bygden över finishen på MGK. Tyvärr så var det inte mycket som jag gillade med banan när jag spelade där i juni. Skall försöka komma dit nu i september igen för att se om den kan rädda sitt rykte. Det värsta är att jag inte kan svara på vad som gör att det är så svårt att få till något vettigt. Ekonomi, kunskap eller kanske rent utav dålig jord. Betyget blir en 2:a, en svag sådan tyvärr. Banan har ett par guldkorn. Bland annat hål 11 som är så fantastiskt bra golfhål egentligen.
Delsjön: Tja, vad ska man säga om Delsjön.. Det är en ganska trevlig bana.. men minsta misstag och man går och letar boll i något skogsparti är inte tilltalande i min värld. Ska man spela här så kan man lika gärna lämna allt vad träklubbor heter hemma. Hålen är ganska korta så att springa runt med j4 på utslagen är nog den rätta melodin här om man inte är ekonomiskt oberoende eller sjukt säker med drivern. Banan för en 3:a, beyget hade varit högre om variationen varit större.

Juli:
I juli blev tränandet lidande och den mesta tiden mellan sol/bad/övrig semester gick åt till att spela. Spelet var helt ok.. men hade svårt att "sy ihop säcken". Det var alltid nåt som inte fungerade.

Augusti:
Månaden började inte bra.. egentligen, en jobbig förkylning gjorde att jag tappade det mesta av spelet. Men som sagt, andra halvan av månaden har det spelats sjukt bra golf. Jag driver bollen fantastiskt, och spelet 100m och in är nästan birdie-chans direkt. Som en fingervisning så hade jag 4 raka birdiechanser (1,5m) en söndagsmorgon på Forsgården. Tyvärr gick bara en i, men det var lätta par de andra.

September har ju bara börjat och även om jag skulle spelat Vallda igår, så blev det inställt pga av storm och regn. Men jag ser väldigt mycket fram emot nästa runda.

Varför spelar jag så bra nu då?
Ja, något jag vet är att mina drivar är 1000% bättre än de varit på länge! Långa och "raka".. det är väldigt sällan jag slicar bort en drive eller quickhookar den åt helvete. Jag har slängt bort alla svingtankar förutom en. Jag gör en fotbollsutspark (inte inspark, utan utspark som målvakterna) helt enkelt. Exakt samma känsla som att sparka ut en fotboll. Jag till och med "provsvingar" en utspark för att få rätt tempo och höftrörelse. Tempot har jag insett är skitviktigt. När tempot sitter, sitter bollträffen optimalt och drivarna ligger på 270 m i snitt. När jag kollar på mig så är det en fantastiskt bra känsla att ha, alla moment blir klockrena samtidigt som man gör något man har i ryggraden sen barnsben. Sen vill jag försöka slå med mer draw eller fade så tänker jag att jag sparkar ut bollen med draw eller fade. Svårare än så är det inte. Det enda jag måste tänka på är att inte "klämma åt" klubban, utan ha mjuka handleder. Men detta löser man med några "waggles" innan man provsvingar bakom bollen bara.

Detta fungerar ju självklart inte på samma sätt med järnen.. men de försöker jag bara hålla armarna så nära kroppen som möjligt med istället så blir det ofta väldigt bra resultat.

Wedgarna har jag mätt upp så när jag greppar ner till max, så har jag längder för 25-60m med 5m intervall. Allt handlar om 1/3 sving med lobbwegde för 30 m (lite öppet blad för 25 m) , 1/3 sw => 35, 1/3 pw => 40 osv.. Sen har jag vissa mellan meter som är lite luriga typ 40 och 70 men de löser jag beroende på situation.

Med puttern har jag infört port-övningen för att börja bollen rätt. Detta har gjort mig väldigt säker på 1 m - 1,5m puttarna. Däremot så brottas jag en aning med längdkänsla, tyvärr en biprodukt av att spela på många olika banor med olika greenhastigheter.

Nej, nu är det dags att ta lunch och gå till gymmet. Känns som jag skrivit ihop tillräckligt för att kompensera för 3 månaders frånvaro!
Btw: idag är det Deadline day och alla viktiga fotbollstransfers skall få ett avslut! En underbar dag att hålla kolla på RSS-flöden!

Magsjukan slog till

Tävling igår.. blev inte riktigt som jag tänkt mig kanske. Vart hemma med två magsjuka barn, torsdag och fredag.. för att sen åka på det själv natten mot lördag. Blev dock minivarianten för min del med en endast vomering vid halv tre.. 17 minuter senare somnade jag om. Däremot så var jag oerhört orkeslös dagen efter och matintaget stannade vid en apelsin, en pannkaka och några rutor choklad på kvällskvisten.

Så när kl ringde 07.00, med tee-time 1.40 senare var jag inte starkast. En dusch, två små mackor (sånna energilösa runda vete pärlor som är som att äta tamponger doppade i vetemjöl) och 3-4 glas vatten tillsammans med massagestolen fick bli uppladdningen. 20 minuter innan tee-time anmäler jag mig till tävlingen, tidsbrist gör att mina första slag för dagen får ske på banan. Däremot så försöker jag putta in mig på greenerna.

För dagen går tävlingen på Kungsbacka GK, aka Hamra, och det är en fantastiskt fin bana. Klart bästa banan i Kungsbacka-områden. Framförallt när vi kommer till layouten. Här finns allt! Långa hål, korta hål, bevakade greener, out, vatten, seeside, park, klippor och skog. Ja, oerhört varierande och fantastiskt vacker!
Greenerna var gräsmässigt fenomenala.. hade dock önskat att de klippt ner dom ett par centimeter då de var onödigt tröga med tanke på hur täta och fina de var.

Scoren för dagen var inget att hänga i granen. Mest nöjd med att jag kom runt, även om jag spelade upp mig rejält sista nio. Däremot var det lite konstigt för då jag kollade resultaten på Golf.se sen.. så hade jag bara gjort bogey på mina två sämsta hål, så hade jag sparat 6 slag och slutat 3:a i A-klassen. Hmm.. skumt.. kanske spelade bättre än jag trodde. Alltså inleder man med bogey, dubbel, dubbel, bogey, +5.. ja, då spelar man inte bra.

Gjode många lätta misstag, men inte så konstigt utan uppvärming och energi i kroppen. Sen så var jag ofta kort på puttarna, men det är som det är..

Nej, till helgen kör vi igen.

285m mitt i slottet!

Äntligen fick jag en riktig träff även vid spel på banan! På rangen har det producerats bollträffar i världsklass, men ute på banan har jag haft vansinnigt svårt att få rena träffar.. men igår, dock på en p-boll, satt den träffen som jag vill uppnå konsekvent. Vindstilla och inte speciellt torrt i marken visade avståndsmätaren att bollen stannade ungefär 285m längre bort! Mitt i fairway! Det kändes lite som att det lossnade där också.. för även om jag inte fick till en sådan träff någon annanstans (brist på driverhål förvisso) så kändes det som jag hittade nyckeln i att pegga högre och se till att försöka skicka upp bollen i luften rejält. Avståndet till bollen kändes som bekvämt också.
Tror att jag behöver nöta lite drivar ute på banan, typ gå ner på kvällarna och gå 1:an och 9-hålsslingans 9:a fram och tillbaka med ett par bollar.

Golfen i övrigt då.. Ja, det var ju tisdag.. och tisdag betyder Gräppås. Gräppås betyder tyvärr oftast inte speciellt bra golf. Jag fick stressa lite för att hinna så det blev inte mer än ett par tre puttar på övningsgreen innan för att få en känsla för hastigheten.. och det var trööögt.

Tyvärr så var övningsgreenen den enda greenen som var oklippt och jag var konsekvent nån meter eller två för långt på de första 3-4 hålen. Det i kombination med att jag inte hade riktigt rena bollträffar gjorde att jag låg 6(!) över efter 4 hål.. Sen började det det stabilisera sig lite.. men detta var en dag då det inte var menat att jag skulle glida runt banan lätt. En boll slog jag bort, men plockade upp/eller slog fem från vatten och diken. Om det var 50% risk att bollen rullade ner i vattnet så rullade den ner i vattnet. Inget flyt alls med andra ord.. 89 slag är ett bättre än sist.. men fan inte bra!

Men det är bara att glömma. På söndag är det Hamra som gäller. Skall bli trevligt!

Tävlingsmänniska

Ja, nog är jag en tävlingsmänniska. Jag blir sällan nervös inför en tävling eller inför en putt under en tävling. Snarare tvärtom.. jag skärper mig mer och känner mig mer taggad och koncentrerad. Det är därför jag älskar att tävla. Det blir ett helt annat spel.

Lirade Kungsbackatävlingen Triaden igår och det gick rätt bra faktiskt. 4:a i a-klassen på 70 slag netto. Men det var en placering som på något sätt hade en lite bitter eftersmak. Visst 3 över efter första 9, och 6 över på de sista nio är väl inget att gråta över.. men jag spelade, i mina ögon, tråkigt.

Hoppades ju på att mina drivar skulle sitta som ett smäck inför tävlingen då de kändes riktigt bra på rangen på lördagskvällen.. men ganska snart insåg jag att driver var knappt något alternativ för denna tävling. Spelplanen blev snabbt att köra med trätrea på alla par-4 hål kortare än 370 m som krävde långa utslag.. Även långa femmor som jag inte kunde nå in på två på eller hade för mycket farligt på högersidan skulle trean nyttjas på också.

Jag har sagt det förut att träffar jag fairway så gör jag par.. och det var ungefär så det gick till första nio. Gjorde förvisso ett snyggt bunkerpar på tvåan.. men annars var det mer, lägg ut den på fairway.. in med en pitch, nia eller åtta och tvåputta. Visst är det stabilt spel.. men jag spelar mer säkra par än jagar fåglar. Hade jag inte haft en bra putt- och chipdag så hade det kunnat bli riktigt dålig score. Det kändes som jag inte kunde kräma ur så mycket mer än det resultatet jag fick. Drivern saknas något oerhört känner jag. Det är en ruskig skillnad att ha 130 meter kvar eller 90-100 m. Från 90-100 så är det mina attackwedgar som gäller och då är det ganska ofta som jag lämnar mig själv med en ärlig birdiechans.. men är jag 4 meter från flagg är det lite för långt.

Nej, jag måste få ordning på drivern. Det värsta är att jag inte kan peka på exakt varför jag inte träffar bollen. Får låga peggar? Ryggen spökar (vilken skall fixas i veckan.. yeay!)?.. ja, står jag och matar 40 bollar på rangen så går det bra efter 30.. men en bana innehåller ju bara 18 hål.. så.. no good. Nej, återkommer när jag hittat lösningen.

Drivertest

Efter en mindre bra träklubbssession i tisdags hade jag gett mig fan på att lära känna min nya kärlek inför tävlingen på söndag.
50 bollar på rangen och tre olika drivers skulle testas. Egentligen så är det ju mer än tre drivers då RBZ:an kan tweakas till mellan 8 och 11 grader. Men, men. En ganska kännbar motvind på drivingrangen är på ett sätt ganska bra för att testa drivers. Penetrerar man bollen bra i motvinden så driver man den även bra i medvinden. Slår man mycket ner på bollen och får backspinn stannar bollen väldigt kort. Problemet med min gamla Tour Edge Bazooka är ju just detta att den gärna spinner sig högt och därmed inte har samma längd i motvind som i medvind/vindstilla. Burner 2.0 och RBZ:an är ju införskaffade för att kunna motverka detta.

En fördel med Taylor Made drivers är den svarta träffytan, det blir väldigt lätt att se var man missar. Till en början så träffade jag väldigt mycket mot hälen och tappade också en hel del längd på detta. Riktningen var bra på alla slag mer eller mindre. Jag hade dock väldigt svårt för att träffa sweetspot, en gång fick jag en träff i början och det var ju en markant skillnad mot de flesta träffarna jag fick. Jag testade runt en del mellan de olika driverserna och det som jag kände mest var att jag träffade bollen klart bäst med den gamla Tour Edge-drivern och hade också bäst bollflykt. Däremot så var det någon skillnad i längd på en bra träff med Tour Edge som med en sämre träff med de båda Taylor Made klubborna.

Mot slutet så hade jag hittat rätt när det kommer till träff i sidled på träffytan, däremot så hittade jag inte bra i höjdled. Oerhört frustrerande att jag konstant träffade högt och därmed så spann den bara rätt upp i luften mer eller mindre. En stunds tankepaus och självinsikt sa åt mig att då Taylor Made -klubborna har 46" skaft mot 45" på Tour Edge är nog skillnaden. Så det jag gjorde var att backa "en tum" så vid adresseringen så ligger bollen mer mot tån på klubban, vilket tvingar mig att sträcka ut lite, och träffen kommer lite lägre på bladet och BAM!! Lasermätaren visade 266 m till kullen bakom rangen och jag låg konstant med en carry precis i början av denna kulle.. i motvind! Fy fan vad de presterade! Tyvärr tog bollarna i hinken slut så jag hann inte få in känslan i ryggmärgen. Men nu vet jag vad jag skall jobba på!

Det roliga var att jag skruvade ner RBZ:an till nånstans mellan 8½ och 9 grader vilket också öppnar bladet något. Jag var självklart rädd att detta skulle medföra monsterslicar.. men icke.. snarare tvärtom! Spikrakt! Hade bladet varit square vid adresseringen så är det möjligt att några av dessa hade blivit en quickhook. Ja, nu är ju det svårt att veta.. men det är ju möjligt.

Nu hoppas jag på en någorlunda sen starttid på söndag så jag får tid att slå in mig på rangen.

Premiären avklarad

Så då var premiären avklarad.. Det blev nästan om jag väntat mig.. men långt ifrån som jag hoppats på! Resultatet skall vi inte ens prata om. 90 slag är under all kritik, men sen å andra sidan så lägger jag inte så stor vikt på det så här första rundan.
Banan var helt ok. Greenerna var förvånandsvärt fina, samtidigt som de var bedrövliga. Vissa greener som spenderar en stor del av dagen i skugga behövde få lite mer gräs.. detta gör väl antagligen att de håller lite på klippningen så inte greenerna blir ojämna från hål till hål. Så gräslängden på greenerna var ju långt ifrån normalt och gjorde det väldigt svårputtat, många treputtar och korta chippar. Men det köper jag. Det skall sägas att "solgreenerna" var väldigt fina i hur täta de var med gräset. Förhoppningarna om väldigt fina, nerklippta, greener till sommaren finns alltså.

150-meters spelet satt bra tycker jag. Kändes som jag träffade bollen bra. 100-meters spelet kom igång lite mot slutet av rundan och närspelet var hyfsat med tanke på omständigheterna. Puttningen var svår, men rak. Problemet var det långa spelet med träklubborna, allt för ofta satte jag mig i situationer där jag inte riktigt kunde attackera.. och därmed blev det en missad green. De gånger jag satte utslaget, så vart det också par. Tyvärrr rullade jag inte i någon birdie, även om jag hade några kopprullare som hade gått i om gräset varit bättre.

Ungefär en timma innan teetime så plockade jag upp min nya RBZ driver. Tyvärr gjorde inte denna dagen klubban rättvisa, då jag tenderade att slica alla träklubbor igår. Trätrean har ju suttit som ett smäck hela året så det är lite tråkigt att just igår så börjar det strula. Problemet är tyvärr en stelhet i ryggen som jag inte blir av med. Jag vrider helt enkelt inte runt, utan "fastnar" på vägen, vilket leder till typ en block. Lite svårt att fixa utan att fixa ryggen. Fick dock på en rackabajsare på typ 260 i motvind.. så det är klart att klubban levererar om det skulle vara så. Kändes dock som jag slog bättre med Burnern på rangen strax innan jag gick ut. Hur som helst.. det blir till att testa, testa, testa.. fördelen är ju att jag kan tweaka RBZ om den går illa.

Putterångest

Gammalt eller nygammalt?
Ja, det är frågan för mig. Har puttat större delen av vintern med min gamla mallet-putter. Den gamla IKEA-mattan som fått agera green (med bravur) har fått känna på den gamla Top-Flite puttern åtskilliga timmar under vintern. Jag puttar bra med den, men tog ut den på Varberg Västras puttinggreen i förra veckan. Från 2-3 meter och in så agerade den ganska normalt.. men på längre avstånd så hade den ett väldigt otäckt ljud i bollträffen.. nästan lite som en sprucken klubba eller något sånt. Hur som helst så fick det mig att börja tveka på att använda den. Det var inte så att resultaten var dåliga. Även om jag tenderade att dra puttarna åt rejält vänster nån gång om de gick upp emot 6-8 meter. Tror detta beror på att det är en ganska tung mallet-putter som favoriserar ett väldigt rakt svingspår.. något som är svårt att hålla på längre puttar om inte bollen ligger väldigt nära fötterna.

Det är lite här som min nygamla putter Ping Ansrer B60 brukar agera förträffligt. Den är riktigt respektingivande på lite längre avstånd och i och med att den tenderar att ha rätt skön vikt så tycker jag att det är bra längdkontroll i den. Sen är den kanske inte riktigt lika stabil från 1 m och in.. Även om det inte är någon fara på taket.. men jämför man med en klassisk mallet, så är det ju lättare med en sådan på de kortare avstånden.

Tanken var att jag inte skulle till Västra och slå eller putta idag.. men jag tror inte jag har något val. Jag måste få detta ur systemet. Imorgon är det ju premiär.. Vem skall med i startuppställningen?!

Chip n' dale

3 maj och det känns äntligen som våren är här.. Gräset på greenerna börjar växa till sig och det blir bättre för var dag. Även om jag är lite orolig att saker och ting inte kommer växa till sig så bra som det kanske borde för en perfekt bana.
Hur som helst så går det iaf nu att börja träna närspel på övningsgreenerna. Just nu har jag ett stort fokus på just chippning och puttning. Även inspel 30-50 m kör jag hårt på. Antar att rangen kommer få mer besök så fort jag fått min nya driver (förbannade helgdagar mitt i veckan försenar leveransen så till den milda grad att jag antagligen inte får den förräns på måndag). Förvisso börjar tisdagsgolfen först på tisdag, så måndag kväll/tisdag lunch kommer man väl kunna premiärslå den lite innan man springer ut på grönbete. Med lite.. eller ganska mycket flyt.. så kommer den redan idag. Men jag har inga förhoppningar direkt. Den lämnade Danmark igår natt, så den skall ju sorteras i Sverige osv först.

Även anmält mig till två tävlingar! Triaden på Forsgården och Kungsbacka. En "minitour" mellan Forsgården, Kungsbacka och Delsjön. Singeltävlingar (..och partävlingar som jag troligen inte kommer vara med på) där det nästa söndag inleds med en slagtävling på Forsgården, helgen efter är det slagtävling på Kungsbacka.. sen nån gång i juni/juli är sista singeltävlingen på Delsjön.. exakt när vet jag inte. Men det skall iaf bli sjukt kul att få tävla.
Jag älskar verkligen tävlingar.. inte för att jag vill vinna priser eller så.. utan för att det blir mer på allvar. Likadant med tisdagsgolfen.. varje rond är ju en deltävling så koncentrationen måste upp ett snäpp.

Jag tror på fullaste allvar att golfen skulle klara av att hålla kvar fler 25-45 åringar i sporten om det fanns mer singeltävlingar. Varför? Jo, denna målgrupp gillar tävlingsmomentet, många har precis lämnat lagsporter bakom sig och saknar tävlingsmomentet som exempelvis en fotbollsmatch ger. Sen är det många i den här kategorin som helt enkelt saknar någon/några fasta personer att spela med. Många i ens kompisgäng har helt enkelt inte börjat spela golf och man drar sig lite för att gå ut och hoppa in i en boll hur som helst. Är det tävling är det ett legitimt sätt att få lira golf.

Sen vet jag att många golfbanor inte har lust att "låsa upp" banan några timmar om dagen för att släppa på en singeltävling. Men sen å andra sidan så tappar de sjukt mycket potentiella medlemmar istället. På samma sätt som det finns damgolf och herrgolf/onsdagsgolf (läs "grymt långsamt spel med massa gubbar"-golf), så varför inte ha "yngre medelålders"-golf.. exempelvis en singeltävling varannan lördagsmorgon för medlemmar mellan 25-45.  Typ 40 platser, först till kvarn. Start mellan 7.00-9.00.. Max tre pers i bollen (för att slippa det långsamma spelet)... Det är 12 starttider * 3 platser.. 36 pers.
Skulle det bli en återkommande tävling, som pågick över ett par tre månader, så skulle det kunnat vara en lokal "minitour". Personerna i den kategorin skulle lära känna varandra efter några veckor. Börja småprata lite på rangen när man träffas en annan dag.. och kanske skaffa nya golfvänner helt enkelt. Detta gör att om man får sig ett litet golfgäng så stannar man kvar inom golfen och drar även med sig fler i samma ålder som börjar spela.

Men, det är väl det vanliga svaret när man framför att förslag till dagens golfklubbar: "... men det är svårt vettu..."

Aaargh..

Det är inte ofta jag blir förbannad på mig själv.. men nu har det hänt! Beställde ju en ny driver i söndags. Eftersom jag bara skulle ha allt standard så både hoppades och trodde jag att det inte skulle ta mer än ett par tre dagar för allt att komma fram.. men så inser jag att jag beställt fel! Alltså inte fel klubba.. utan jag valde custom fit alternativet, vilket gör att de "bygger" min standardklubba åt mig. Wtf.. det hade ju räckt att plocka en från hyllan. Ja, ja.. nu får man vänta approx 10 dagar extra. Fanns ju ett annat alternativ där allt var "in stock" och klart att skeppas.. men, nej.. den valde jag ju inte! Fuck!

Är ju som att säga till ett barn att vi flyttar på julafton tills ett par dagar in i januari..

I väntans tider

Då sitter man här.. tittar ut och vill egentligen bara att tiden skall gå. Inte för att jag vill bli äldre.. utan för att banorna skall öppna så man kan få ge sig ut på nya äventyr. Rangen i all ära, men man vill ändå ut på banan och testa sina färdigheter.

Har dock insett att jag bor mer eller mindre på en mindre range! Bredvid vårat hus ligger Tingbersskolan. Den har också en gammal fotbollsplan som inte nyttjas av barnen förutom till att jaga varandra eller spela brännboll mer eller mindre. På kvällar så används den nästan aldrig då de har byggt upp en ny fin multisport/konstgräsplan på skolan som kidsen går till för att lira boll på. Detta betyder att jag har en helt fantastiskt minirange för mig själv att öva inspel på. Tog fram avståndsmätaren och fick upp att det var exakt 40 m mellan målen som står där idag. Sen hittade jag också referenspunkter för 50 resp. 30m.. så det finns all möjlighet i världen att bli riktigt bra på de avstånden. Det tar mig inte mycket mer än 15 sekunder att gå hemifrån och till rangen.. typ.

Stod där häromkvällen och övade.. hade dock regnat en hel del så det var ganska blött i marken. Men sen å andra sidan så är det rätt bra att öva på det med, kan lätt bli några timmar där i sommar. Oavsett.. riktigt grymt att ha de möjligheterna hemma. Sen har jag stått hemma i vardagsrummet och chippat upp bollar i soffan. Allt för att få upp känslan av en bra bollträff. Fick ett tips av en pro nere på Vallda.. visualisera att det sitter en lätt uppstickande peg nån cm framför bollen som man skall slå bort. Riktigt bra tips och nu har jag kommit in i en sån träningsperiod där jag jobbar mycket på mitt närspel. Han pratade också om att använda olika klubbor vid chippning.. idag kör jag nästan uteslutande med pw eller sw.. Men jag skall testa lite av det han sa. För han har en poäng i när han säger att det är lättare att chippa fram bollen exakt 2 meter än exakt 6 m. Har man bara koll på hur mycket det bör rulla per klubba så blir detta intressant.

Antar att driversessionerna återupptas när min nya älskling har kommit.

Den sexiga kusinen..

För ett halvår sen gick jag ur ett långt förhållande där min trotjänare Tour Edge Bazooka (ja.. den hette faktiskt så) blev utbytt mot min betydligt yngre älskarinna Burner 2.0. Enda sen hon kom in i mitt liv har det varit kärlek, men hon kan vara lite "bångstyrig" och kräver en del energi för att prestera som jag vill. Hon gör det oftast, men hon känns bara 95% rätt.. Det är något som saknas liksom.

Missförstå mig rätt. Burner 2.0 är en rakt igenom fantasiskt klubba men igår så tog jag med henne på promenad på World of Golf och deras demo dag. Tanken var att jag skulle testa igenom lite wedgar för att kanske bestämma mig för att slå till på något bra. Har suttit med fingret på "köp"-knappen i en vecka nu.. men inte riktigt känt mig säker på om de är de rätta för mig. Efter ett par minuter i Taylor Made-tälten sprang jag på Burnerns yngre kusin RBZ stage 2 drivern. Lite snyggare och sexigare så tog jag tillfället i akt att provslå årets drivers från TM.. alltså RBZ:an och R11:an.. och oj, oj, oj.. RBZ:an tog mig med storm i alla lägen.. Förutom att den var sjukt.. alltså SJUKT mycket träffsäkrare än min gamla Burner och R11 tillsammans, hon var ju också 20 m längre än Burnern!! Vad hände där?!! Jag har ökat totalt 50-60 m  i snitt sen min äldsta med detta!

Jag var uppkopplad med Flightscope och datan talade för sig själv. Känslan i träffen var fantastik, ljuden inte alls lika "smällande" som i Burnern.. Ja, det kändes som när jag hittade Burnern så fick jag 13 rätt på tipset. Nu fick jag 15-16 rätt.. typ. Allt, allt, allt stämde med RBZ:an för mig.

Så efter en dags grubblande så insåg jag att jag blev tvungen att köpa RBZ:an också. Skulle jag inte gjort det så skulle jag grubbla hela året och lite mer än så garanterat.. knappt 2000:- på GolfStoreEurope med exakt samma konfiguration som jag provade ut i TaylorMade-tältet fick fan vara värt det! Så från nästa vecka kommer jag leva i ett bigami-förhållande.

Kära tjäle gör oss en tjänst..

.. och försvinn. Fick mail från banchefen på Forsgården och tyvärr ser det mörkt ut för spel på sommargreener det närmaste. Detta är ju inget direkt fenomen för just Kungsbacka.. utan detta ligger väl över nästan hela Sverige. Mellan 30-50 cm tjäle gör gräset oerhört fragilt. Vintergreener ett tag till således. Förhoppningsvis så tar inte banorna stryk i det långa loppet, men det är uppenbarligen oroliga tider för oss alla, såväl som personal som spelare.

Hur som helst.. mycket tid spenderas dock på rangen nu och det är väl inte så dumt egentligen, med tanke på var i säsongen vi befinner oss. Vädret är ju skit på ett sätt, det extrema högtrycket med kalla nätter.. men det är också vamt, vindfritt och soligt mitt på dagen.. Detta gör det ju idealiskt att stå och nöta. Har faktiskt vart på rangen måndag, onsdag, torsdag och fredag den här veckan.

Igår fick frugan en förfrågan att följa med en kompis till Ullared idag och barnen skulle på barnkalas. Helt plötsligt gav det mig ett två timmars fönster som behöver fyllas med meningsfulll verksamhet. Dags att testa färdigheterna på vintergreener alltså! Man måste ju bota lite abstinens.. De tre gånger jag varit ute i år har jag faktiskt inte ens haft med puttern, utan chippat allt bortom 5m och gett mig allt inom. Frågan är om jag skall ta med puttern idag eller ej. Ja, tiden får utvisa detta. 13.00 lämnar jag kidsen och styr kosan mot Forsgården.

Men det är ju framförallt drivern jag är intresserad av att se hur den uppför sig in real life. Den har varit väldigt snäll och trevlig senaste veckan. På Varbergs västra så drev jag med lätthet ut rangen på säkert 15 av 20 bollar, vinterkalla rangebollar alltså. Detta hände snarare på 5 av 20 bollar med gamla drivern.. om ens det. Enkel resa var det 240m enligt avståndsmätaren.. som efter tester verkar vara väldigt exakt. Har dock inte kunnat testa exaktheten på avstånd längre än 150m.. men inom 150m så stämmer det på metern. Svårigheten är dock att "träffa" med mätaren. Ofta så får man köra på scanmode och kolla när den hoppar mellan 233m och 157m. Då vet man att det är 157m till flaggan och 233 meter till skogen bakom.. typ. Ja, man lär sig. Hur som helst så känns det "tryggt" att kunna få fram avstånd så exakt om man behöver.. Däremot så kommer jag garanterat köra med banguide osv fortfarande då man kan läsa där medans man går mot bollen och ta beslut innan man kommer fram till bollen. Sen kanske läge, vind eller andra hinder gör att man får omvärdera situationen.. men, men.. så är det ju med allt.

Hemligheten med den här drivern är att sträcka ut mycket för att få längden, alltså absolut inte "chippa" utslagen.. sen är det ungefär samma känsla som när man lägger ett lugnt inlägg eller hörna i fotboll som skall "droppa" ner i straffområdet. Alltså inte en låg hård hörna.. utan en hög dalande.
Något annat som är betryggande är att det väldigt sällan blir någon monsterslice eller hook. Däremot så finns det tillfällen, om än lätträknade, då bollen får en "topspin quickdraw" (inte quickhook) och går väldigt kort, den liksom dyker ner på 150m och rullar kanske 20-30 m till.. off target. Ofta har jag försökt slå någon typ av draw som misslyckats brutalt vid dessa tillfällen. Men tyvärr så är det väl även möjligt på banan.

Hur som.. drivern är jävligt mycket bättre än min gamla.. och då var den grym!

Snart...

Nu känns det som vi är inne på slutspurten av den här förbannade vintern.. ja, det känns till och med som vi vissa tider på dygnet har vår. Exempelvis som igår och idag vid lunch.. fantastiskt skönt ute!
Har vart på rangen på Varbergs västra både igår och idag och det är ren och skär njutning av att få släppa loss stor-släggan. Idag vart det också en hel del folk där..

Förhoppningarna inför stundande säsong är enorma.. Framförallt för att det som jag bråkat mest med, en dödlig inkonsekvens med drivern, förhoppningsvis har fått sin lösning! Visst barnen och frugan kommer alltid stå högst i alla situationer.. men min nya trätrea ligger fan strax efter! Längdmässigt ligger jag inte mer en ett par meter (om ens det) efter min gamla driver.. Bara att jag känner mig ruskigt säker med den. Aset kan ju även användas opeggat med fullgott resultat! Sen ska vi inte nämna den nya Burner drivern som kommer ge mig ytterligare meter på långa 4:or och 5:or. Löjligt bra klubbor!


Fick även en avståndsmätare på posten igår. Kan dock inte ge ett exakt besked om hur bra den är. Har bett en kollega ta med sin mätare imorgon så får vi se om de visar samma resultat, vilket de förhoppningsvis gör.

Nästa inhandlingsprojekt känns som det kommer bli nya wedgar.. tog med mina Adams Tom Watson-wedgar till rangen idag för att jämföra dom lite mot mina nuvarande vilka jag förvisso gillar ganska bra.. men känner att de är lite okänsliga när det kommer till låga chippar.. Även om jag inte är jätteförtjust över Tom Watson-wedgarna, framförallt för att de går så jäkla högt, så är de viktmässigt lättare och har lite mer "känsla" när det kommer till låga högspinnande chippar och kortare chippar nära green. Däremot så brister de fatalt på de fulla slagen, mest för att de går så högt, vilket är besvärligt om de blåser lite.

Ja, det är ju som sagt svårt att träna wedgar och ge en riktigt bra bild  när det fortfarande är tjäle i marken. Men att bli ruggigt vass med wedgarna är definitivt ett mål för i år. Missar jag green, eller är inom 50-60 m, så skall den upp och i på ett! Undrar om jag endast skall byta ut typ sandwedgen eller lobwedgen mot Tom Watson då det är framförallt dessa jag använder vid de lite mer "känsliga" inspelen.

Hallå ja.. Golfsverige anropar våren!

Nu börjar snart väggen ta slut.. jag får inte plats med fler streck i min vårnedräkningsserie! Alltså allvarligt. 15:e mars.. sjukt mycket snö i Varberg där jag befinner mig just nu. Förvisso har vi nästan snöfritt i Kungsbacka, men det är ju löjligt kallt ute. -11 när jag begav mig till jobbet häromdagen!! Alltså är det Norrbotten eller Halland vi bor i?

Hur som helst så närmar sig våren vare sig vi vill eller inte. Haft ett par sessioner på rangen här i Varberg senaste veckorna och det har gått riktigt, riktigt bra. Drev ut rangen på Varbergs Västra med min nya spoon tom. Känns så jävla bra att jag slår lika långt med min spoon som med min gamla driver. Träffbilden med spoonen lär vara bättre än gamla drivern också.. även om den leverade för det mesta. Känslan är att jag inte får till sådana extrema dunderslicar/hookar som jag kunde få med drivern om jag missade koncentrationen nån gång. Detta bådar ju riktigt gott inför säsongen.
När jag spelar vissa banor i huvudet så inser jag att en drive på 270m blir för lång.. eller inte bättre än en på 230-240m. Det kan vara allt från att fairway tar slut, till att skillnaden på inspelen blir 60 eller 100 m. Så det känns som trätrean kommer nyttjas mycket på utslagen.

De tre banorna jag spelar mest är nog Gräppås, Forsgården och Mellerud.. en snabb huvudräkning ger
Gräppås; Driver:  upp till 6 hål, Spoon:  upp till 9 hål
Forsgården; Driver upp till 10 hål, Spoon: upp till 12 hål
Mellerud; Driver upp till 10 hål, Spoon: upp till 11 hål

Spoonkategorien kan ju uttökas med "rena" driver-hål också. Alltså hål där det inte finns någon tvekan om ifall jag går på driver eller spoon.. men som jag egentligen kan köra spoon utan att det påverkar nämnvärt. Det finns ju också hål som valet av spoon skulle påverka resultatet negativt såvida driverträffen är bra. Exempelvis Forsgårdens 4:e, där jag kan carra över vattnet (230 m från gul) och vinna upp emot 70m på andra slaget, vilket gör hålet nåbart på två slag. Gräppås 6:a spelas ofta in i vinden och varenda extra meter man får här är tacksam. Melleruds 1:a kan man nästan försöka gå på green på med drivern i medvind. Tror det behövs en carry på 250 för att driva vattnet på längsta stället, vilket blir tufft även i medvind.. Oavsett så kan man gå mer rakt över vattnet här oavsett vindriktning och vinna kanske 60-70 m på andra slaget istället för att gå "runt" sjön. Det är ju skillnad på att spela in från 70 m eller 140 m på en av Sveriges minsta greener.

Införskaffat mig en lasermätare också. Håvade in en på Tradera för 750:- (antar att tull-avgift tillkommer också då de skickar den från Asien). Med största sannolikhet en kopia från Hong Kong, men wtf.. fungerar den så fungerar den. Googlade fram en lasermätare från Opticron som var identisk med den jag införskaffade, så när som på loggan. Skillnaden var 1600:- i pris bara. Ja, vi får se om det är något att ha när den kommer eller om jag blivit blåst.

November, december, januari, februari, vår

Blev idag tvungen att kolla upp vårens ankomst då det här landet suger rejält en stor del av året! Enligt SMHI så är ligger vårens normala ankomnst mellan 5-10 mars i Göteborgsområdet, med andra ord så ligger vi en månad bort ungefär. Med en bra start så kanske det kan bli en tidig nia nån gång i mitten av mars. Tja, bara be om några plusgrader det närmaste så kan man hänga lite på rangen snart iaf.

På tal om rangen. Var på WoG igår (+2 och infravärme funkar!).. Blev efter min simulatorsession sugen på att se huruvida min Burner Superfast levererade i verkligheten. Stelfrusna rangebollar och min förhoppning låg på att jag kunde banka iväg dom totalt runt 240 m. Säg så här.. Carryn låg på runt 250 för det mesta och för första gången någonsin drev jag ut rangen på WoG! 316m är den.. Nu ska jag inte lägga för stor vikt i just detta då marken var stenhård och jag var nog inte ensam om att driva ut den under gårdagen. Men om jag fick uppskatta så var det snittdrivar på runt 270m. Så är jag nöjd? U bet! Jag var löjligt rak också.. nästan oroväckande rak då även då jag försökte slå med riktigt mycket draw så blev det mer än pull. Så det finns definitivt lite att jobba på när det kommer till siktet.. eller rättare sagt förhållandet mellan sikte, riktning och utförande.

Simulatorgolf

En decembermånad med snö och mycket minus har inte direkt gjort underverk för träningsinspirationen. Däremot så tog abstinensen övertaget i veckan tvingade mig att boka en simulator-tid på Kungsbacka bowling.

Har ju införskaffat nya vapen i form av Taylor Made Burner Superfast 2.0 både driver och spoon. Körde en nia med dom precis innan vintern slog till och jag tyckte mig slå lite längre.. problemet var att det var oerhört blöt i marken så rull var inte på kartan. Pushade även slagen en del. Men det är inte så konstigt då man har helt nya stickor och det tar lite tid innan man vant sig vid dom. Men utgångsvinkeln var bättre och det var inte samma ballongbana som jag har med min gamla driver.

Hur som helst så är man riktigt sugen på att testa dom och se vad de har att ge. Torrey Pines blev valet av bana och förhållandena var mediumgreener, gimme inom 1.6m och vindstilla i luften. Efter en kortare uppvärmning så peggade jag upp för att driva ut på ettan. Dryga 260m carry och 270-280 m totalt!.. Hmm.. kändes som en bugg eller felkalibrering. Så jag drog några fler och mer eller mindre alla landade inom 260-265m carry. Push-problemet fanns inte där till en början (kom sen när jag bankat bollar konstant i en timma). 

För att kolla siffrorna så tog jag fram min gamla driver och dra åt helvete.. Klubban levererade konstant en carry på runt 230-235m och totalt runt 245m så det stämde väldigt mycket med hur jag slår i verkliga livet, under de förhållandena. Bytte klubba igen och nog är jag 30 m längre! Det är helt sjukt!

Man blir inte alls sugen på våren!

Första 9 på Torrey Pines låg jag +1, slutade totalt +8 efter en out, samt ett par slag med lite konstig bollflykt som inte riktigt kändes så fel, mer än felläsning av simulatorn. Scoren är ju bra.. men riktigt så här lätt är det inte i verkliga livet.

Enda problemet jag stötte på var att jag pushade drivarna en del. Jag vet dock att det beror på att jag inte roterar höften tillräckligt i min sving, utan mer trycker den framåt och därmed blockar slaget, vilket gör att jag attackerar med öppet klubblad när svingen kommer inifrån (som för en draw).

Lösningen på problemet: rotera mer med höften och/eller ta ett "hårdare" grepp.

Känns som det kan bli en timma till nu under januari eller februari.. Beror lite på vädret. Synd bara att det är så onödigt dyrt. 280:- per timma är på tok för dyrt, de säljer 10-timmarskort för 2000, men det är ju sinnes. Max 150:- säger jag. Lagom hade i mina öron varit 100:- per timma.