Vilken sommar vi haft! Den har faktiskt vart så sjukt bra så jag har varken haft lust eller tid att lägga ner någon energi på den här bloggen.
Aldrig har jag spelat så mycket golf och så bra som jag gjort de senaste tre månaderna. Det har satts personbästa till höger och vänster och banorna, framförallt Forsgården, har varit finare än någonsin.
Men om vi tar det från början..
Juni: Uppdraget i Varberg tog slut sista maj och en fantastiskt skön 2½ månads ledighet hade sin början. Målet var minst tre 18-hålare i veckan under juni och jag tror nog att jag låg där någonstans. Golf mer eller mindre varje dag blev det iaf. I Juni spelades det fantastiskt fin golf från min sida. Jag fick ordning på mina drivar bra, även om det blev tvunget att få in mycket svingtankar för att få allt att sitta. Svagheten satt framförallt i närspelet, där 30-60 meters avstånden spökade till och från. Ibland så illa så det inte ens var en säker två putt efteråt.
Det fina med att vara så ledig som jag var, var att jag kunde åka runt och spela på lite olika banor. Kungsbacka (även kallad Hamra), S:t Jörgen, Lysegården, Forsgården, Gräppås, Mellerud och Delsjön.
Om jag skall dra någon snabb utvärdering av banorna..
Hamra: Fantastiskt fin bana som jag spelat på två gånger i sommar. Rekommenderas starkt! Klar 5:a! Mycket bra finish och väldigt varierad terräng. Ena hålet är parkbana, för att sen spela seaside och sen in i skogen. Detta utan att ha något riktigt dåligt hål.
S:t Jörgen: Spelat den tre gånger i sommar, Gjorde en fin 79:a här på andra rundan. Detta med en kvadruppel och två dubblar på scorekortet. Brukar bli väldigt vattensjuk vid regn, men den torra fina sommaren har gjort banan helt ok. Halvdana sista 9 samt några riktiga skithål som drar ner overall-betyget till en 3:a (dock 2:a vid blött väder historiskt sett).
Lysegården: Måste vara Kungälvs stolthet. Körde bästboll-tävling med en polare och spelade hyfsat. Var oerhört varmt och torrt denna dag, så bollen flög/rullade långt i medvind! Satsade hårt på att vinna longdrive-tävlingen, men drev ut fairway 320m längre bort... he, he.. inte riktigt planerat. 2 m kortare och jag hade vunnit en ny vagn vilket jag behöver. Banan är annars jäkligt trevlig och väl värd ett besök. Lite mycket upp- och nerför för min smak. Men en 4:a tar den hem för ofta bra finish.
Forsgården: Hemmabanan var lite sen i år.. men oj, oj, oj så fin den har varit den här sommaren. Vissa ruffar har klippts ner (redan förra året) för att snabba upp spelet. Vilket också gjort den lite, lite lättare i vissa fall, men detta är en bana som tar och ger. När man minst anar det så slutar inte bollen rulla, och vips så ligger den i ett vattenhinder. Spelat sjukt bra i år här, förutom på KM.. vill inte ha några bortförklaringar egentligen, men feber i två dagar innan tävling är ingen optimal uppladdning. Efter KM-helgen så har jag spelat mitt livs spel på banan. Gjort en 79:a (äntligen!) efter riktigt bra spel. Ett par skitmisstag sista hålen gjorde att jag tappade 7 slag sista 6 hålen. Med andra ord så låg jag på par efter 12 och hade mycket bra momentum. Låg om inte annat 2 under par inför 9:an (som varit årets katastrofhål!). Normalt sett så är Forsgården en 4:a, men i år så är det en 5:a!
Gräppås: Oerhört blandade känslor för den här banan. För det första så spelar jag aldrig bra här. Det är inte bra när man skall betygsätta en bana. Men många gånger så beror det dåliga spelet på att tempot på banan är såååååå långsamt. Rundor över 5 timmar är inte ovanliga. Sen när de gör sitt bästa för att ha snabba greener så är de allt som oftast snarare uttorkade än välklippta. Detta gör det mer eller mindre omöjligt att få bollen att stanna på green vid greenträff, en lobwedge från 70m är som att försöka stanna bollen på asfalt. Studs, studs, studs, studs.. Det är så jäkla frustrerande.. problemet är att fairways inte är så uttorkade.. så lägger man en lobwedge som landar innan green så tvärnitar den. Så bästa sättet är att lägga en lågt chippad j5. Ojämna greener är inte heller helt ovanliga, då många greener ligger i skuggpartier, så ömsom gräs omsöm jord är inte helt ovanligt. Jag gissar på att medelvärdet för de flesta golfare ligger på nånstans runt en 3:a.. men personligen så får den inte mer än 2.
Mellerud: Jag lider tyvärr med hela bygden över finishen på MGK. Tyvärr så var det inte mycket som jag gillade med banan när jag spelade där i juni. Skall försöka komma dit nu i september igen för att se om den kan rädda sitt rykte. Det värsta är att jag inte kan svara på vad som gör att det är så svårt att få till något vettigt. Ekonomi, kunskap eller kanske rent utav dålig jord. Betyget blir en 2:a, en svag sådan tyvärr. Banan har ett par guldkorn. Bland annat hål 11 som är så fantastiskt bra golfhål egentligen.
Delsjön: Tja, vad ska man säga om Delsjön.. Det är en ganska trevlig bana.. men minsta misstag och man går och letar boll i något skogsparti är inte tilltalande i min värld. Ska man spela här så kan man lika gärna lämna allt vad träklubbor heter hemma. Hålen är ganska korta så att springa runt med j4 på utslagen är nog den rätta melodin här om man inte är ekonomiskt oberoende eller sjukt säker med drivern. Banan för en 3:a, beyget hade varit högre om variationen varit större.
Juli:
I juli blev tränandet lidande och den mesta tiden mellan sol/bad/övrig semester gick åt till att spela. Spelet var helt ok.. men hade svårt att "sy ihop säcken". Det var alltid nåt som inte fungerade.
Augusti:
Månaden började inte bra.. egentligen, en jobbig förkylning gjorde att jag tappade det mesta av spelet. Men som sagt, andra halvan av månaden har det spelats sjukt bra golf. Jag driver bollen fantastiskt, och spelet 100m och in är nästan birdie-chans direkt. Som en fingervisning så hade jag 4 raka birdiechanser (1,5m) en söndagsmorgon på Forsgården. Tyvärr gick bara en i, men det var lätta par de andra.
September har ju bara börjat och även om jag skulle spelat Vallda igår, så blev det inställt pga av storm och regn. Men jag ser väldigt mycket fram emot nästa runda.
Varför spelar jag så bra nu då?
Ja, något jag vet är att mina drivar är 1000% bättre än de varit på länge! Långa och "raka".. det är väldigt sällan jag slicar bort en drive eller quickhookar den åt helvete. Jag har slängt bort alla svingtankar förutom en. Jag gör en fotbollsutspark (inte inspark, utan utspark som målvakterna) helt enkelt. Exakt samma känsla som att sparka ut en fotboll. Jag till och med "provsvingar" en utspark för att få rätt tempo och höftrörelse. Tempot har jag insett är skitviktigt. När tempot sitter, sitter bollträffen optimalt och drivarna ligger på 270 m i snitt. När jag kollar på mig så är det en fantastiskt bra känsla att ha, alla moment blir klockrena samtidigt som man gör något man har i ryggraden sen barnsben. Sen vill jag försöka slå med mer draw eller fade så tänker jag att jag sparkar ut bollen med draw eller fade. Svårare än så är det inte. Det enda jag måste tänka på är att inte "klämma åt" klubban, utan ha mjuka handleder. Men detta löser man med några "waggles" innan man provsvingar bakom bollen bara.
Detta fungerar ju självklart inte på samma sätt med järnen.. men de försöker jag bara hålla armarna så nära kroppen som möjligt med istället så blir det ofta väldigt bra resultat.
Wedgarna har jag mätt upp så när jag greppar ner till max, så har jag längder för 25-60m med 5m intervall. Allt handlar om 1/3 sving med lobbwegde för 30 m (lite öppet blad för 25 m) , 1/3 sw => 35, 1/3 pw => 40 osv.. Sen har jag vissa mellan meter som är lite luriga typ 40 och 70 men de löser jag beroende på situation.
Med puttern har jag infört port-övningen för att börja bollen rätt. Detta har gjort mig väldigt säker på 1 m - 1,5m puttarna. Däremot så brottas jag en aning med längdkänsla, tyvärr en biprodukt av att spela på många olika banor med olika greenhastigheter.
Nej, nu är det dags att ta lunch och gå till gymmet. Känns som jag skrivit ihop tillräckligt för att kompensera för 3 månaders frånvaro!
Btw: idag är det Deadline day och alla viktiga fotbollstransfers skall få ett avslut! En underbar dag att hålla kolla på RSS-flöden!
