Åkte till rangen på lunchen.. Var ju tvungen att hårdköra de nya stickorna.. och oj.. oj.. oj.. oj. Jag är 10-20 m längre med dessa älsklingar. Siktet blir ju med detta betydligt bättre. Började med att köra mina gamla klubbor och varvade sedan nya och gamla. De gamla låg på en carry på 140 med järnsjuan i november kylan.. Med andra ord landade den strax innan green och hoppade in och sedan över (konstgräs så jag har inga förhoppningar om att den skall stanna på green). Med de nya drev jag förbi green (ca: 155m till bakre greenkant) som jag siktade på och rullade bort mot 190 meter! Landningsvinkeln var också ganska stor så jag antar att på gräs så skulle den nitat! För att carra green fick jag helt enkelt gå ner en klubba till järn-8. Sen är det ju en smaksak.. men jag slår hellre en järn-8:a mot green än en järn-7:a. Järn 5 hade en carry på 180-190 m. Fantastiskt!!
Jag är fan lyrisk över dessa!
onsdag 30 november 2011
Nya vapen!
Så till slut så skedde det.. En fullständig outsider svepte in och knockade skiten ur mig vid första daten. Adams Idea Pro Black CB1. Så ändlöst vacker och mjuk. Det jag pratar om är då mitt nya järnset.
Testade ett antal set för några veckor sedan och fick ner antalet till tre kandidater. Titleist AP2, TaylorMade CB och Cleveland CG16 tour. Priset kändes dock i överkant.. framförallt för AP2:orna. Hade dock set på Dormy att de sålde ut Adams Pro Black CB1:or för 3999:-, vilket skulle vara en klubba inom samma segment, och då jag ändå var i krokarna igår så svängde jag förbi och tänkte provslå några slag.
Det första som slår mig är hur inåthelvete snygg klubban var! Visst den har den svarta finishen som jag inte riktigt gillade på CG16-klubban.. men denna var en lite annan svart. Nästan lite borstad, grymt snygg. Sen var den inte hälften så "klumpig" i "muskeln" som CG16 och AP2 vilket gjorde att den fick en estetisk balans som tilltalade mig oerhört mycket. Den hade inte heller lika tydlig cavity som TaylorMade CB. Sammanfattningsvis så slår den de övriga klubborna på tårna på alla aspekter när det kommer till utseende.
De tejpade upp en järn-7 åt mig och på vägen plockade jag också upp en CG16, en AP2:a och en TM MC (de hade ingen CB i demo) för att få lite referensklubbor. För att få en hyfsat uppfattning om den dagliga formen började jag med 5-6 slag med CG16. Bra solida träffar med ungefär samma feedback som vid utprovningen. Därefter greppade jag CB1:orna och PANG!.. Just i det tillfället upplevde jag multipla orgasmer för första gången. Klubban skar som genom smör och utgångsvinkeln var fantastisk. Detta trots att detta skall vara en riktig låghandikapsklubba. Slag efter slag var helt underbara! Jag ställde ner klubban och plockade upp AP2:an och den upplevdes precis som CG16. Tillbaka till CB1 och nog fan presterar den!! Likadant med TM MC. Standardskaftet är ett Project X Rifle 6.0 i Adams-klubborna mot True temper Dynamic Gold i de andra. Detta kan självklart ha med saken att göra.. men om så är fallet så är ju valet självklart!
Summa sumarum.. Snyggare, bättre prestation och bra mycket billigare. Det var bara att slå till och längta tills säsongen drar igång.
Testade ett antal set för några veckor sedan och fick ner antalet till tre kandidater. Titleist AP2, TaylorMade CB och Cleveland CG16 tour. Priset kändes dock i överkant.. framförallt för AP2:orna. Hade dock set på Dormy att de sålde ut Adams Pro Black CB1:or för 3999:-, vilket skulle vara en klubba inom samma segment, och då jag ändå var i krokarna igår så svängde jag förbi och tänkte provslå några slag.
Det första som slår mig är hur inåthelvete snygg klubban var! Visst den har den svarta finishen som jag inte riktigt gillade på CG16-klubban.. men denna var en lite annan svart. Nästan lite borstad, grymt snygg. Sen var den inte hälften så "klumpig" i "muskeln" som CG16 och AP2 vilket gjorde att den fick en estetisk balans som tilltalade mig oerhört mycket. Den hade inte heller lika tydlig cavity som TaylorMade CB. Sammanfattningsvis så slår den de övriga klubborna på tårna på alla aspekter när det kommer till utseende.De tejpade upp en järn-7 åt mig och på vägen plockade jag också upp en CG16, en AP2:a och en TM MC (de hade ingen CB i demo) för att få lite referensklubbor. För att få en hyfsat uppfattning om den dagliga formen började jag med 5-6 slag med CG16. Bra solida träffar med ungefär samma feedback som vid utprovningen. Därefter greppade jag CB1:orna och PANG!.. Just i det tillfället upplevde jag multipla orgasmer för första gången. Klubban skar som genom smör och utgångsvinkeln var fantastisk. Detta trots att detta skall vara en riktig låghandikapsklubba. Slag efter slag var helt underbara! Jag ställde ner klubban och plockade upp AP2:an och den upplevdes precis som CG16. Tillbaka till CB1 och nog fan presterar den!! Likadant med TM MC. Standardskaftet är ett Project X Rifle 6.0 i Adams-klubborna mot True temper Dynamic Gold i de andra. Detta kan självklart ha med saken att göra.. men om så är fallet så är ju valet självklart!
Summa sumarum.. Snyggare, bättre prestation och bra mycket billigare. Det var bara att slå till och längta tills säsongen drar igång.
måndag 28 november 2011
Ballstriking index
Sitter ju som sagt och kollar en hel del på ett nytt järnset.. jag testar ganska många set för att komma fram till vad som passar mig bäst. Efter mycket om och men så börjar jag fundera på varför det inte finns något typ av "ballstriking index".. alltså ett värde på hur bra man är med sina järn.
Grejen är ju den att om tre personer ligger på 10 i handikapp.. så kan det ju vara så att första personen är en genomsnittlig 10-handikappare.. alltså att den inte är utomordentligt bra/dålig på drivar, järn, närspel eller puttning.
Spelare 2 är kanske en gud på sitt långa spel, alltså varenda drive sitter 290 m mitt i slottet och likadant med järnen.. men han har ett bedrövligt närspel där det duffas chippar och treputtas mer eller mindre varenda hål.
Spelare 3 däremot ligger lika ofta out eller i ruffen som det finns utslag.. Däremot så limmar han flaggan inom 100 meter och en-puttar nästan varje hål.
Att då bedömma deras behov av klubba utifrån deras handikapp (som många klubbtillverkare gör) känns ju lite fel då. Spelare 1, average Joe, kan säkert följa tillverkarnas rekommendationer hyfsat. Spelare 2 däremot kanske kan hantera de bästa järnen lika bra som proffsen. Spelare 3 däremot kanske inte alls skall satsa på tuffare klubbor utan helt enkelt skall använda" Super game-improvment" utrustning istället.
Detta skulle man ju sedan kunna ta ett steg längre och ha ett index per klubba, eller ett index per typ (driver, fairway wood, hybrider, långa järn, korta järn, wedgar..). Jag tror att detta absolut skulle kunna hjälpa folk att veta vad de skall leta efter.
Själv så känner jag att mitt problem inte är att jag inte träffar bollen.. för jag tror att jag har ett rätt bra ball-striking index med järnen... Jag skulle gissa på att jag ligger nånstans mellan 3-7 i hcp när det kommer till att hantera järnklubborna. Däremot så tappar jag för mycket slag när jag väl missar greenen.. Det är allt för sällan jag gör chip och 1-putt. Likadant så driver jag bollen jäkligt långt.. men går det fel nån gång så brukar det gå jävligt fel.. Så det är snarare där jag tappar mina slag. Detta är ju tyvärr inget man kan byta utrustning för för att åtgärda. Det är ju som med mycket annat.. koncentration och träning.
Grejen är ju den att om tre personer ligger på 10 i handikapp.. så kan det ju vara så att första personen är en genomsnittlig 10-handikappare.. alltså att den inte är utomordentligt bra/dålig på drivar, järn, närspel eller puttning.
Spelare 2 är kanske en gud på sitt långa spel, alltså varenda drive sitter 290 m mitt i slottet och likadant med järnen.. men han har ett bedrövligt närspel där det duffas chippar och treputtas mer eller mindre varenda hål.
Spelare 3 däremot ligger lika ofta out eller i ruffen som det finns utslag.. Däremot så limmar han flaggan inom 100 meter och en-puttar nästan varje hål.
Att då bedömma deras behov av klubba utifrån deras handikapp (som många klubbtillverkare gör) känns ju lite fel då. Spelare 1, average Joe, kan säkert följa tillverkarnas rekommendationer hyfsat. Spelare 2 däremot kanske kan hantera de bästa järnen lika bra som proffsen. Spelare 3 däremot kanske inte alls skall satsa på tuffare klubbor utan helt enkelt skall använda" Super game-improvment" utrustning istället.
Detta skulle man ju sedan kunna ta ett steg längre och ha ett index per klubba, eller ett index per typ (driver, fairway wood, hybrider, långa järn, korta järn, wedgar..). Jag tror att detta absolut skulle kunna hjälpa folk att veta vad de skall leta efter.
Själv så känner jag att mitt problem inte är att jag inte träffar bollen.. för jag tror att jag har ett rätt bra ball-striking index med järnen... Jag skulle gissa på att jag ligger nånstans mellan 3-7 i hcp när det kommer till att hantera järnklubborna. Däremot så tappar jag för mycket slag när jag väl missar greenen.. Det är allt för sällan jag gör chip och 1-putt. Likadant så driver jag bollen jäkligt långt.. men går det fel nån gång så brukar det gå jävligt fel.. Så det är snarare där jag tappar mina slag. Detta är ju tyvärr inget man kan byta utrustning för för att åtgärda. Det är ju som med mycket annat.. koncentration och träning.
torsdag 24 november 2011
Rea på Golfstore
Drog iväg till Bilia i Sisjön på lunchen där Golfstore har utförsäljning. Det är ganska bra priser.. Det mesta är överkomligt, men det är som att släppa iväg frugan till Ullared.. Man kan inte handla saker för att det är billigt. Bestämde mig innan jag åkte dit för att kolla om de sålde ut något av järnsetten Titleist AP2, TM CB/MB eller Cleveland CG16. Maxpris fick dock vara 3000:- så förhoppningarna var inte så stora.. Även kolla om det fanns någon ny bärbag, till en rimlig peng, då min gamla helt håller på att ge upp.. Samt om de sålde ut billiga Callaway HX Tour-bollar.
Med bestämda steg satte jag fart mot järnsetten. Inga Cleveland, men dock ett set Taylor Made CB och ett set AP2.. 5500 resp. 6500 var prislapparna satta till. Kanske överkomligt i normalfall.. men när man har barnens julklappar i ena handen och pappas nya järnset i andra.. så är jag tvungen att vika ner mig. Chansen kommer garanterat tillbaka.. Sen är ju den ständiga frågan var man skall lägga pengarna. Snart är det ju dags att bestämma sig för något typ av medlemsskap också.. DET är ju inte billigt.. men oundvikligt.
Hur som helst.. jag gick vidare till den uppsjö av bagar som stod uppradade.. Faktiskt ett väldigt bra utbud och till väldigt bra priser.. Jag hade sedan tidigare spetsat in mig på en Mizuno Twister bärbag. Den skall funka bra på vagnar när man har det behovet och så är den så inåthelvete snygg! Jag blev dock förvånad när jag också hittade en sådan bland alla bagarna. 980:- skulle de ha för den och det är ju klart överkomligt.. Greppade den och bestämde mig för att börja jämföra den med andra bagar. (Man skall ju inte köpa första bästa). Efter att ha provat några andra hittade jag en Taylor Made som jag faktiskt gillade bättre till samma pris.. Mizunon var inte riktigt lika snygg i verkligheten.
Mizunon gick då bort.. efter lite om och men kom jag över en svart Black Owl bag, vilket är Golfstores egna märke, den gillade jag ännu mer än Taylor Mades samt att den endast kostade 450:-! Det tar dock inte slut där.. Efter att jag bestämt mig för denna modell är jag på väg till kassan och går förbi en likadan bag fast snyggare. Det blev alltså till slut en ruskigt snygg röd/svart-skotsktrutig skapelse för 450:- som har allt jag behöver känner jag. Det enda jag saknade (som jag inte hittade på någon bag) var någon typ av låsanordning som man kan hänga nycklar och ringar på inne i värde fickan. Det är ju tyvärr lätt hänt att man glömmer stänga den där fickan och när man kommer till bilen så ligger nycklarna kvar på 7:ans green.
Men, men.. Ny bag som känns bättre än den jag idag äger, är snyggare och detta för 450 spänn känns bra. Man är glad över att man inte köpt någon bag för 2000-3000 som det står något flashigt på, typ Titleist eller Sun Mountain.
Borta vid kassan sen hittade jag också ett dussin Diablo HX Tour bollar för 200 penaler. Klart överkomligt.. 650 spänn gick hela kalaset på och det känns omöjligt att ha ångest över en sån summa även om nu bagen går rätt åt helvete efter första rundan.
Med bestämda steg satte jag fart mot järnsetten. Inga Cleveland, men dock ett set Taylor Made CB och ett set AP2.. 5500 resp. 6500 var prislapparna satta till. Kanske överkomligt i normalfall.. men när man har barnens julklappar i ena handen och pappas nya järnset i andra.. så är jag tvungen att vika ner mig. Chansen kommer garanterat tillbaka.. Sen är ju den ständiga frågan var man skall lägga pengarna. Snart är det ju dags att bestämma sig för något typ av medlemsskap också.. DET är ju inte billigt.. men oundvikligt.
 |
| Mizuno Twister |
Mizunon gick då bort.. efter lite om och men kom jag över en svart Black Owl bag, vilket är Golfstores egna märke, den gillade jag ännu mer än Taylor Mades samt att den endast kostade 450:-! Det tar dock inte slut där.. Efter att jag bestämt mig för denna modell är jag på väg till kassan och går förbi en likadan bag fast snyggare. Det blev alltså till slut en ruskigt snygg röd/svart-skotsktrutig skapelse för 450:- som har allt jag behöver känner jag. Det enda jag saknade (som jag inte hittade på någon bag) var någon typ av låsanordning som man kan hänga nycklar och ringar på inne i värde fickan. Det är ju tyvärr lätt hänt att man glömmer stänga den där fickan och när man kommer till bilen så ligger nycklarna kvar på 7:ans green.
 |
| Samma modell (dock inte min bag på bilden) |
Men, men.. Ny bag som känns bättre än den jag idag äger, är snyggare och detta för 450 spänn känns bra. Man är glad över att man inte köpt någon bag för 2000-3000 som det står något flashigt på, typ Titleist eller Sun Mountain.
Borta vid kassan sen hittade jag också ett dussin Diablo HX Tour bollar för 200 penaler. Klart överkomligt.. 650 spänn gick hela kalaset på och det känns omöjligt att ha ångest över en sån summa även om nu bagen går rätt åt helvete efter första rundan.
onsdag 23 november 2011
Golflicens
Idag kom en artikel upp på Golf.se upp angående att förbundet försöker (dvs beslut kommer tidigast 2023) införa någon typ av golflicens. Hela artikeln kan ni läsa här. Det som jag framförallt reflekterade över var meningen
"Under Golftinget diskuterades även frågan om en öppen licens, det vill säga att en golfare skulle kunna lösa en licens direkt med förbundet, och inte behöva gå via en klubb. Det fanns deltagare som förespråkade en sådan modell, men det finns inte med i förbundets underlag i det här skedet."
Man blir lite trött när det mest produktiva och nytänkandet röstas ner och kanske aktualiseras vid nästa försök (dvs 2045).
På det stora hela så borde man ju få vad man betalar för!
Golf är ju en fantastisk sport på det sättet att detta är fullt möjligt.. visst vore det möjligt men ändå rätt problematiskt att i andra idrotter ha samma modell. Ta exempelvis fotboll, där man endast betalar när man är med och tränar eller spelar match.. kan ju bli ganska manfattigt på träningarna helt plötsligt. Men riktigt så funkar det inte i golf.
Det absolut mest rättvisa vore självklart att man betalade en licens till golfförbundet som ska täcka GIT och alla adminstrativa kostnader som de står för. Sen skulle man betala greenfee varje gång man spelar. Punkt.
Detta ser jag dock inte som direkt möjligt den närmsta tiden. För det första så skulle får många dra sig för att åka till golfbanan. Man skulle känna att "400 spänn för en runda är för mycket". Detta skulle då självklart leda till minskade intäkter för klubbarna som till slut skulle kollapsa. En annan aspekt av det hela vore ju självklart att det inte skulle finnas några pengar hos klubbarna vid säsongens början, alltså de pengarna som de får in på medlemsavgifter osv, utan först efter säsongen var över. Det skulle alltså bli svårt att betala ut löner, investera i nya maskiner etc. Det tredje stora är att tidigare medlemmar skulle vilja ha sina lån tillbaka.. och de aktier och spelrätter som medlemmar köpt skulle helt tappa sitt värde.
Hur skall man göra då?
Svaret är enligt min mening att man inför ett pottmedlemskap.
Om vi exempelvis tar min hemstad Kungsbacka som exempel. Vi har i våran lilla by i runda slängar fem-sex klubbar.. blandar vi in Mölndal, Göteborg och klubbarna som ligger lite längre söderöver så över vi uppe i ett tjugotal.
För att öka gästspelet så skulle klubbarna gå ihop till någon typ av pott-union. Detta skulle i praktiken innebära att klubbarna har tre olika greenfees. En för medlemmar med pottmedlemskap skriven i klubben, en för medlemmar med pottmedlemskap skriven för någon av de andra i "unionen" och en för icke unions-medlemmar, dvs som en vanlig greenfee-gäst.
Säg att en vanlig greenfee kostar 500:-
En Unions-greenfee kostar 200:-
En klubb-greenfee kostar 100:-
Grundtanken med detta är att du har köpt av din hemmaklubb ett pottmedlemsskap som fungerar som ett kontantkort gör på telefonerna. Du köper ett medlemsskap där du själv bestämmer hur mycket du kommer lägga!
Nu vet jag att de traditionella pensionärsgolfarna kör golfbilen ner i ån de känner att det kommer bli svindyrt för dom att köpa ett medlemskap för 150 000:-/år.. men här kommer då det fiffiga in. Sätt in ett maxtak för medlemsskapet. Når man det så är det fritt spel på hemmabanan som gäller.
Som exempel..
Krister, 62, nyskild och defilerar in till pensionen, spelar golf varje dag, men gillar att åka hänga med lite andra polare på de närliggande banorna. Han bor dock väldig nära Forsgårdens GK och spelar där absolut mest. Han köper ett pottmedlemskap på Forsgården för 7000:- där fritt spel på klubben ingår då han äger en spelrätt sen tidigare men också en pott på 2000 kr som han kan nyttja på andra pottanslutna banor, dvs spela där till kraftigt reducerad greenfee.
Arne, 68, pensionär som gör ett par tre miljoner rundor per år köper ett medlemskap "Max utan pott" för 5000:- på Kungsbacka GK vilket, tillsammans med hans gamla lån, ger honom full tillgång till Kungsbackas bana.. han får dock betala full greenfee på övriga banor.
Birgitta, 66, pensionär och Arnes fru, hinner inte spela lika mycket som Arne och passar också på att vänstra lite med Krister på Forsgården när Arne är på golfbanan vilket han alltid är. Hon köper ett pottmedlemskap för 2000 kr på Kungsbacka GK som hon då spelar för på de anslutna banorna.
Hon kan alltså välja att spela 20 gånger á 100 kr på Kungsbacka, 10 ggr á 200 kr på Forsgården eller kanske 8 ggr på Kungsbacka, 3 ggr på Forsgården och 3 ggr på Vallda.
Johan, 27, arbetande tvåbarnspappa, älskar golf men hittar aldrig tid och har begränsad inkomst.. Köper ett pottmedlemskap på Vallda för 800kr. Detta räcker att nyttja när han får en helgmorgon över och någon polare ringer eller för att vara med några gånger på tisdagsgolfen. Han känner inte heller kravet på att han måste spela så mycket golf för att få valuta för pengarna. I juli är han dock nyskild och har barnen varannan vecka.. det blir då golf varje kväll de ojämna veckorna. Johan puttar då in 3000 i sin pott som han kan nyttja.
Lägg här på den spellicensen man betalar årsvis till golfförbundet på kanske 300 vilket möjliggör det att spela golf på svenska banor överhuvud taget.
För att lösa detta med lånen och spelrätterna osv.. så kan ju detta vara ett krav för att få full spelrättighet med ett pottmedlemskap.
För att man inte skall köpa nytt medlemskap för en jätteliten peng varje gång skulle man kunna sätta en minsta påfyllnadskostnad. Exempelvis 1000:-. Har man köpt för 500 och man spelat upp potten är alltså minsta påfyllnadsbelopp 1000:-. Så det gäller att sätta en hyfsat trovärdig gräns från början.
Vid årskskiftet fördelas sedan en viss procent (Viss procent är en fast intäkt till spelarens hemmaklubb) av greenfeepotten på de anslutna klubbarna beroende på greenfeegäster.
Detta skulle alltså lösa dessa problem:
1. För att få spela golf skulle det alltså endast krävas en licens från förbundet. För en ganska billig peng så är man iaf godkänd golfspelare.
2. Tristessen över att vara låst till en bana skulle försvinna.
3. Medlemsskapet blir så dyrt som man själv bestämmer. Nyttjar du golfbanan lite så betalar du mindre. Nyttjar du den maximalt, betalar du mer.. men inte mer än vad man gör idag.
4. Klubbarna får in pengar redan vid säsongsstart. (Vissa klubbar blir dock återbetalningsskyldiga vid fördelningen i slutet av säsongen. Men det mesta lär kvittas mot varandra. Klubbarna behöver ju dock ta lite höjd för detta)
5. Greenfeegästerna skulle öka. Ju fler folk som rör på sig desto fler gäster tar de med sig till andra klubbar.
Det finns säkert något som är missat.. men å andra sidan så är ju dagens struktur på medlemsformen uppenbarligen inte helt vattentäta.
Kommentera (psyka) gärna inlägget och ge din syn på saken.
"Under Golftinget diskuterades även frågan om en öppen licens, det vill säga att en golfare skulle kunna lösa en licens direkt med förbundet, och inte behöva gå via en klubb. Det fanns deltagare som förespråkade en sådan modell, men det finns inte med i förbundets underlag i det här skedet."
Man blir lite trött när det mest produktiva och nytänkandet röstas ner och kanske aktualiseras vid nästa försök (dvs 2045).
På det stora hela så borde man ju få vad man betalar för!
Golf är ju en fantastisk sport på det sättet att detta är fullt möjligt.. visst vore det möjligt men ändå rätt problematiskt att i andra idrotter ha samma modell. Ta exempelvis fotboll, där man endast betalar när man är med och tränar eller spelar match.. kan ju bli ganska manfattigt på träningarna helt plötsligt. Men riktigt så funkar det inte i golf.
Det absolut mest rättvisa vore självklart att man betalade en licens till golfförbundet som ska täcka GIT och alla adminstrativa kostnader som de står för. Sen skulle man betala greenfee varje gång man spelar. Punkt.
Detta ser jag dock inte som direkt möjligt den närmsta tiden. För det första så skulle får många dra sig för att åka till golfbanan. Man skulle känna att "400 spänn för en runda är för mycket". Detta skulle då självklart leda till minskade intäkter för klubbarna som till slut skulle kollapsa. En annan aspekt av det hela vore ju självklart att det inte skulle finnas några pengar hos klubbarna vid säsongens början, alltså de pengarna som de får in på medlemsavgifter osv, utan först efter säsongen var över. Det skulle alltså bli svårt att betala ut löner, investera i nya maskiner etc. Det tredje stora är att tidigare medlemmar skulle vilja ha sina lån tillbaka.. och de aktier och spelrätter som medlemmar köpt skulle helt tappa sitt värde.
Hur skall man göra då?
Svaret är enligt min mening att man inför ett pottmedlemskap.
Om vi exempelvis tar min hemstad Kungsbacka som exempel. Vi har i våran lilla by i runda slängar fem-sex klubbar.. blandar vi in Mölndal, Göteborg och klubbarna som ligger lite längre söderöver så över vi uppe i ett tjugotal.
För att öka gästspelet så skulle klubbarna gå ihop till någon typ av pott-union. Detta skulle i praktiken innebära att klubbarna har tre olika greenfees. En för medlemmar med pottmedlemskap skriven i klubben, en för medlemmar med pottmedlemskap skriven för någon av de andra i "unionen" och en för icke unions-medlemmar, dvs som en vanlig greenfee-gäst.
Säg att en vanlig greenfee kostar 500:-
En Unions-greenfee kostar 200:-
En klubb-greenfee kostar 100:-
Grundtanken med detta är att du har köpt av din hemmaklubb ett pottmedlemsskap som fungerar som ett kontantkort gör på telefonerna. Du köper ett medlemsskap där du själv bestämmer hur mycket du kommer lägga!
Nu vet jag att de traditionella pensionärsgolfarna kör golfbilen ner i ån de känner att det kommer bli svindyrt för dom att köpa ett medlemskap för 150 000:-/år.. men här kommer då det fiffiga in. Sätt in ett maxtak för medlemsskapet. Når man det så är det fritt spel på hemmabanan som gäller.
Som exempel..
Krister, 62, nyskild och defilerar in till pensionen, spelar golf varje dag, men gillar att åka hänga med lite andra polare på de närliggande banorna. Han bor dock väldig nära Forsgårdens GK och spelar där absolut mest. Han köper ett pottmedlemskap på Forsgården för 7000:- där fritt spel på klubben ingår då han äger en spelrätt sen tidigare men också en pott på 2000 kr som han kan nyttja på andra pottanslutna banor, dvs spela där till kraftigt reducerad greenfee.
Arne, 68, pensionär som gör ett par tre miljoner rundor per år köper ett medlemskap "Max utan pott" för 5000:- på Kungsbacka GK vilket, tillsammans med hans gamla lån, ger honom full tillgång till Kungsbackas bana.. han får dock betala full greenfee på övriga banor.
Birgitta, 66, pensionär och Arnes fru, hinner inte spela lika mycket som Arne och passar också på att vänstra lite med Krister på Forsgården när Arne är på golfbanan vilket han alltid är. Hon köper ett pottmedlemskap för 2000 kr på Kungsbacka GK som hon då spelar för på de anslutna banorna.
Hon kan alltså välja att spela 20 gånger á 100 kr på Kungsbacka, 10 ggr á 200 kr på Forsgården eller kanske 8 ggr på Kungsbacka, 3 ggr på Forsgården och 3 ggr på Vallda.
Johan, 27, arbetande tvåbarnspappa, älskar golf men hittar aldrig tid och har begränsad inkomst.. Köper ett pottmedlemskap på Vallda för 800kr. Detta räcker att nyttja när han får en helgmorgon över och någon polare ringer eller för att vara med några gånger på tisdagsgolfen. Han känner inte heller kravet på att han måste spela så mycket golf för att få valuta för pengarna. I juli är han dock nyskild och har barnen varannan vecka.. det blir då golf varje kväll de ojämna veckorna. Johan puttar då in 3000 i sin pott som han kan nyttja.
Lägg här på den spellicensen man betalar årsvis till golfförbundet på kanske 300 vilket möjliggör det att spela golf på svenska banor överhuvud taget.
För att lösa detta med lånen och spelrätterna osv.. så kan ju detta vara ett krav för att få full spelrättighet med ett pottmedlemskap.
För att man inte skall köpa nytt medlemskap för en jätteliten peng varje gång skulle man kunna sätta en minsta påfyllnadskostnad. Exempelvis 1000:-. Har man köpt för 500 och man spelat upp potten är alltså minsta påfyllnadsbelopp 1000:-. Så det gäller att sätta en hyfsat trovärdig gräns från början.
Vid årskskiftet fördelas sedan en viss procent (Viss procent är en fast intäkt till spelarens hemmaklubb) av greenfeepotten på de anslutna klubbarna beroende på greenfeegäster.
Detta skulle alltså lösa dessa problem:
1. För att få spela golf skulle det alltså endast krävas en licens från förbundet. För en ganska billig peng så är man iaf godkänd golfspelare.
2. Tristessen över att vara låst till en bana skulle försvinna.
3. Medlemsskapet blir så dyrt som man själv bestämmer. Nyttjar du golfbanan lite så betalar du mindre. Nyttjar du den maximalt, betalar du mer.. men inte mer än vad man gör idag.
4. Klubbarna får in pengar redan vid säsongsstart. (Vissa klubbar blir dock återbetalningsskyldiga vid fördelningen i slutet av säsongen. Men det mesta lär kvittas mot varandra. Klubbarna behöver ju dock ta lite höjd för detta)
5. Greenfeegästerna skulle öka. Ju fler folk som rör på sig desto fler gäster tar de med sig till andra klubbar.
Det finns säkert något som är missat.. men å andra sidan så är ju dagens struktur på medlemsformen uppenbarligen inte helt vattentäta.
Kommentera (psyka) gärna inlägget och ge din syn på saken.
Bye bye slice!
Mitt "stock shot" i golf, dvs det slaget man kan ta fram ur bagen alla dagar i veckan utan att anstränga sig, är en slice med drivern! Proffsens stock shot burkar vara en lätt draw eller fade med järn 8:an eller liknande.
De senaste åren har jag jobbat ganska bra på att få bort den och jag har faktiskt spelat relativt stabilt med drivern senaste åren. Även börjat slå lite draw också.. Problemet är att det varit lite för inkonsekvent för att jag skall känna mig helt nöjd. Jag har framförallt koncentrerat mig på att komma inne från och ut och därmed få bort slicen. Ett problem har dock varit att om jag kommit med på tok för öppet klubblad så blir det en push istället. Framåt de sista hålen, när koncentrationen börjar vika, så ökar ju också risken för katastrof. Allt för ofta har det hänt att man spelat riktigt bra för att på hål 15-18 råka slå en boll out på utslaget.
Hur som helst, videon nedan var spot on på mitt problem! Ju mer jag tänkt på det desto mer är det sant. Jag börjar roteringen från höften för tidigt vilket gör att klubban halkar efter en aning. I brist på bättre exempel så är det som att ha ett snöre istället för ett skaft. Med den bilden i huvudet så förstår man hur man skall få med sig klubban i slaget. Stod på rangen idag och jävlar vad jag slog bra! Långt som fan.. lätt att slå draw, lätt att slå fade, hyfsat lätt att slå rakt (blev ofta en liten lätt draw, men det kan ha berott på vinden också).
Se på videon så ser ni själva..
De senaste åren har jag jobbat ganska bra på att få bort den och jag har faktiskt spelat relativt stabilt med drivern senaste åren. Även börjat slå lite draw också.. Problemet är att det varit lite för inkonsekvent för att jag skall känna mig helt nöjd. Jag har framförallt koncentrerat mig på att komma inne från och ut och därmed få bort slicen. Ett problem har dock varit att om jag kommit med på tok för öppet klubblad så blir det en push istället. Framåt de sista hålen, när koncentrationen börjar vika, så ökar ju också risken för katastrof. Allt för ofta har det hänt att man spelat riktigt bra för att på hål 15-18 råka slå en boll out på utslaget.
Hur som helst, videon nedan var spot on på mitt problem! Ju mer jag tänkt på det desto mer är det sant. Jag börjar roteringen från höften för tidigt vilket gör att klubban halkar efter en aning. I brist på bättre exempel så är det som att ha ett snöre istället för ett skaft. Med den bilden i huvudet så förstår man hur man skall få med sig klubban i slaget. Stod på rangen idag och jävlar vad jag slog bra! Långt som fan.. lätt att slå draw, lätt att slå fade, hyfsat lätt att slå rakt (blev ofta en liten lätt draw, men det kan ha berott på vinden också).
Se på videon så ser ni själva..
torsdag 17 november 2011
Test: Järnklubbor
Så står man där i valet och kvalet på om man skall satsa på nya vapen eller ej. Var på Woggen på lunchen och testade klubbor till händerna blev såriga (sant!).
Gick in i shoppen och sa att jag låg på 10 i hcp och är på väg neråt.. Jag hade kollat lite på Mizunos MP-58:or och ville gärna testa dom.. Sen ville jag även testa de andra märkenas motsvarighet för att få en uppfattning om hur läget ligger så att säga. Han slängde fram en fint litet smörgåsbord av vapen.
Mizuno MP-58
Taylor Made CB
Cobra S2 forged
Titleist AP2
Cleveland CG16
Alla var järn 6. Jag la även in min egen gamla järn 6:a.. en Top Flite Extreme. Jag provade runt bland klubborna och körde även lite trackman.. vilket så här i efterhand egentligen inte sa någonting, förutom att jag slog längre med nästan samtliga nya klubbor.
Tilläggas kanske skall att jag inte hade den bästa av golfdagar. Visst hade jag jäkligt bra träffar med alla klubbor.. men brottades med en fade som jag inte riktigt vet var den kom ifrån, trots att jag många gånger försökte spela mer draw.. Kändes som en felställning i kroppen eller liknande vilket gjorde att jag hade svårt att vrida rund ordentligt utan kom lite för mycket uppifrån.
Om vi börjar med min gamla järn-6:a. Jag slår helt ok med den.. men det är nog framförallt av gammal vana. Däremot så slår jag som sagt lite kortare med den, och efter att ha slagit lite med de andra klubborna så är det inte världens härligaste ljud i bollträffen, utan mer ett klonkande än det härliga "tjopp" som jag gillar.
Skulle jag sammanfatta klubborna så blir det något så här:
TM CB: Tycker klubban är ganska snygg, även om jag hört vissa säga annorlunda. Bra längd och höjd, härligt ljud. Prisbilden är mycket bra kontra konkurrenterna.. speciellt då de rear ut väldigt fina demoset för 5000 i shopparna nu. Lär ju förvisso gå att hitta billigare online nånstans om man letar. Golfbidder tar om inte annat 5600 nu för ett sprillans set. Denna finns ju i lite mer bladutförande.. något som jag skulle vilja testa på de lite högre numren.. 8-9-PW.
Cobra S2: Gick inte riktigt lika bra som jag hade hoppats på. Väldigt lik min gamla Top-flite både i känsla och ljud. Lite klonkig, lite bafflig och något kortare i längden än de övriga. Klubban är dock ganska snygg med sina svarta och silvriga färger.. men hade hoppats på mer. Testets billigaste på 4200 på rea, dock inte värt att lägga drygt fyra papp på något man mer eller mindre redan äger.
AP2: Tyvärr så hade de ingen AP2:a inne i butiken utan han fick bygga ihop en demo-klubba snabbt med ett skaft som stått ute i kylan. Klubban var det inget fel på förutom greppet som kändes som det var påklistrat någon gång på 1800-talet. Dock fantastisk känsla och bollflykt i slagen. Testets mest svårbedömda klubba i och med att det kändes som man fick "strypa" klubban för att inte tappa den. Denna skulle jag absolut vilja testa igen med riktigt grepp. Testets dyraste klubba på knappt 10 papp.. Har dock sett att de säljer dessa begagnade på golfbidder för drygt 5000 som skall ha väldigt bra status.
CG16: Testets överraskning. Kanske den klubban jag slog bäst med. Iaf mest konsekvent bra slag. Bra längd och bollflykt. Helt ok sikte.. Kändes dock lite svårare att skruva än exempelvis CB:n och AP2:an. Det stora minuset på klubban är dock utseendet. Har väldigt svårt för den svarta finishen och tidigare erfarenheter av svarta klubbor är att det slits och blir ännu värre med tiden. Denna skall dock finnas i chrome och då är det ju en helt annan femma. Vore intressant att se den.
MP-58: Testets besvikelse. Hade stora förhoppningar på denna.. men klubbhuvudet upplevdes som tungt av mig och bollträffen blev aldrig helt hundra. Hade allt ett par fina träffar, men det kändes mer som att klubban ville styra lite själv pga klubbhuvudet. Detta är dock testets snyggaste klubba.. och jag kan absolut tänka mig att ge den en ny chans bara för att den är så snygg. Vet att det finns en nyare 59:a som är ännu snyggare samt en likvärdig 63:a som även den är snyggare. Kanske de upplevs lite lättare än denna.
Cobra och Mizuno gick bort ganska snabbt.. Av de övriga tre så går det nästan inte att ta fram någon vinnare. Jag gissar på att AP2:an skulle vunnit om greppet varit bättre. Men med rådande förutsättningar så står Taylor Made CB som vinnare. Cleveland CG16 får här stryk egentligen bara på utseende. Prestandamässigt så kan jag nästan inte skilja dom åt.
Det är dock mer eller mindre omöjligt att avgöra ett helt set baserat på en järn 6:a i november, det vore roligt om jag även kunde testat exempelvis järn-9 eller PW för att få en inblick i närspelet. Då kanske utfallet hade blivit helt annorlunda. Sen finns det andra faktorer som spelar in om vad som är bäst för mig ute på banan. Jag hade kanske fått helt andra siffror om jag inte slagit från matta och om det inte varit mitten av november.. utan en ljummen sommarkväll i augusti när man har lite mindre kläder och bollar och grepp är bättre.
Nu vet jag att AP2:an kommer i nytt utseende i dagarna (om den inte redan lanserats), vilket gör att priset på denna, "710" som 2010 års modell heter, kanske sjunker något. 712:an som den nya modellen heter är i mina ögon lite snyggare men jag kan inte tänka mig att det skulle skilja något rent prestandamässigt. Allt handlar ju bara om att få folk att köpa ett nytt set och lura i dom att det är ny teknik vilket gör att de slår en järn 4:a 220 m med backspin.. speciellt om man är lite stel i ryggen och lyckades klara en sub 80-runda i mitten av nittiotalet.
Jag har som sagt lite att tänka på.. Nya klubbor vill jag ha, men tyvärr så har man ändå ett begränsat cashflow så man får ju försöka satsa på rätt grejer. Det jag kanske borde satsa på är en hybrid som kan agera järn 3:a? Ny bag behöver jag också.. fast det är svårt att limma flaggan från 150 m med bagen.
EDIT 2012-03-24:
Efter testet har jag även testat Adams CB1 Pro Black (se senare inlägg). HEEEELT UNDERBARA!
Gick in i shoppen och sa att jag låg på 10 i hcp och är på väg neråt.. Jag hade kollat lite på Mizunos MP-58:or och ville gärna testa dom.. Sen ville jag även testa de andra märkenas motsvarighet för att få en uppfattning om hur läget ligger så att säga. Han slängde fram en fint litet smörgåsbord av vapen.
Mizuno MP-58
Taylor Made CB
Cobra S2 forged
Titleist AP2
Cleveland CG16
Alla var järn 6. Jag la även in min egen gamla järn 6:a.. en Top Flite Extreme. Jag provade runt bland klubborna och körde även lite trackman.. vilket så här i efterhand egentligen inte sa någonting, förutom att jag slog längre med nästan samtliga nya klubbor.
Tilläggas kanske skall att jag inte hade den bästa av golfdagar. Visst hade jag jäkligt bra träffar med alla klubbor.. men brottades med en fade som jag inte riktigt vet var den kom ifrån, trots att jag många gånger försökte spela mer draw.. Kändes som en felställning i kroppen eller liknande vilket gjorde att jag hade svårt att vrida rund ordentligt utan kom lite för mycket uppifrån.
Om vi börjar med min gamla järn-6:a. Jag slår helt ok med den.. men det är nog framförallt av gammal vana. Däremot så slår jag som sagt lite kortare med den, och efter att ha slagit lite med de andra klubborna så är det inte världens härligaste ljud i bollträffen, utan mer ett klonkande än det härliga "tjopp" som jag gillar.
Skulle jag sammanfatta klubborna så blir det något så här:
TM CB: Tycker klubban är ganska snygg, även om jag hört vissa säga annorlunda. Bra längd och höjd, härligt ljud. Prisbilden är mycket bra kontra konkurrenterna.. speciellt då de rear ut väldigt fina demoset för 5000 i shopparna nu. Lär ju förvisso gå att hitta billigare online nånstans om man letar. Golfbidder tar om inte annat 5600 nu för ett sprillans set. Denna finns ju i lite mer bladutförande.. något som jag skulle vilja testa på de lite högre numren.. 8-9-PW.Cobra S2: Gick inte riktigt lika bra som jag hade hoppats på. Väldigt lik min gamla Top-flite både i känsla och ljud. Lite klonkig, lite bafflig och något kortare i längden än de övriga. Klubban är dock ganska snygg med sina svarta och silvriga färger.. men hade hoppats på mer. Testets billigaste på 4200 på rea, dock inte värt att lägga drygt fyra papp på något man mer eller mindre redan äger.
AP2: Tyvärr så hade de ingen AP2:a inne i butiken utan han fick bygga ihop en demo-klubba snabbt med ett skaft som stått ute i kylan. Klubban var det inget fel på förutom greppet som kändes som det var påklistrat någon gång på 1800-talet. Dock fantastisk känsla och bollflykt i slagen. Testets mest svårbedömda klubba i och med att det kändes som man fick "strypa" klubban för att inte tappa den. Denna skulle jag absolut vilja testa igen med riktigt grepp. Testets dyraste klubba på knappt 10 papp.. Har dock sett att de säljer dessa begagnade på golfbidder för drygt 5000 som skall ha väldigt bra status.
CG16: Testets överraskning. Kanske den klubban jag slog bäst med. Iaf mest konsekvent bra slag. Bra längd och bollflykt. Helt ok sikte.. Kändes dock lite svårare att skruva än exempelvis CB:n och AP2:an. Det stora minuset på klubban är dock utseendet. Har väldigt svårt för den svarta finishen och tidigare erfarenheter av svarta klubbor är att det slits och blir ännu värre med tiden. Denna skall dock finnas i chrome och då är det ju en helt annan femma. Vore intressant att se den.
 |
| MP-58 |
MP-58: Testets besvikelse. Hade stora förhoppningar på denna.. men klubbhuvudet upplevdes som tungt av mig och bollträffen blev aldrig helt hundra. Hade allt ett par fina träffar, men det kändes mer som att klubban ville styra lite själv pga klubbhuvudet. Detta är dock testets snyggaste klubba.. och jag kan absolut tänka mig att ge den en ny chans bara för att den är så snygg. Vet att det finns en nyare 59:a som är ännu snyggare samt en likvärdig 63:a som även den är snyggare. Kanske de upplevs lite lättare än denna.
Cobra och Mizuno gick bort ganska snabbt.. Av de övriga tre så går det nästan inte att ta fram någon vinnare. Jag gissar på att AP2:an skulle vunnit om greppet varit bättre. Men med rådande förutsättningar så står Taylor Made CB som vinnare. Cleveland CG16 får här stryk egentligen bara på utseende. Prestandamässigt så kan jag nästan inte skilja dom åt.
Det är dock mer eller mindre omöjligt att avgöra ett helt set baserat på en järn 6:a i november, det vore roligt om jag även kunde testat exempelvis järn-9 eller PW för att få en inblick i närspelet. Då kanske utfallet hade blivit helt annorlunda. Sen finns det andra faktorer som spelar in om vad som är bäst för mig ute på banan. Jag hade kanske fått helt andra siffror om jag inte slagit från matta och om det inte varit mitten av november.. utan en ljummen sommarkväll i augusti när man har lite mindre kläder och bollar och grepp är bättre.
Nu vet jag att AP2:an kommer i nytt utseende i dagarna (om den inte redan lanserats), vilket gör att priset på denna, "710" som 2010 års modell heter, kanske sjunker något. 712:an som den nya modellen heter är i mina ögon lite snyggare men jag kan inte tänka mig att det skulle skilja något rent prestandamässigt. Allt handlar ju bara om att få folk att köpa ett nytt set och lura i dom att det är ny teknik vilket gör att de slår en järn 4:a 220 m med backspin.. speciellt om man är lite stel i ryggen och lyckades klara en sub 80-runda i mitten av nittiotalet.
Jag har som sagt lite att tänka på.. Nya klubbor vill jag ha, men tyvärr så har man ändå ett begränsat cashflow så man får ju försöka satsa på rätt grejer. Det jag kanske borde satsa på är en hybrid som kan agera järn 3:a? Ny bag behöver jag också.. fast det är svårt att limma flaggan från 150 m med bagen.
EDIT 2012-03-24:
Efter testet har jag även testat Adams CB1 Pro Black (se senare inlägg). HEEEELT UNDERBARA!
onsdag 16 november 2011
Nya vapen?
Var på woggen och harvade lite igår.. Slog som en gud, men det roligaste var att jag slog betydligt längre än jag borde för årstiden. Slog nog till och med längre än sommartid. Nytt grepp har jag ju lagt till med och det känns som jag har mer pendling i slagen än tidigare. Siktet var det absolut inget fel på även om de första bollarna hookades lite väl.
Hur som helst.. efteråt så tog jag vägen om shoppen mest för skojs skull. Insåg att de säljer ut mer eller mindre alla klubbor jag varit intresserad av. Runt 5 papp för ett demo-järnset. Tyvärr hade de inte Titleist AP2:orna som jag framförallt var intesserad av.. men de hade ju Mizuno MP-58 och 53, Cobra S2 forged och Taylor Made CB för att nämna några. Hade även Ping i15 som jag provat tidigare.. men det var jag oerhört besviken på då jag testade det. Tror det blir ett återbesök imorgon för att köra igenom klubborna något och se om det är något set jag blir riktigt kär i.
Körde förbi Hamra (Kungsbacka GK) på vägen hem från jobbet och såg att frosten sen i morse låg kvar på 9 håls banan. Den är förvisso ganska skuggig på många ställen. Men kontentan av det hela är att nu för man nog inse att säsongen 2011 är över. Även om vi kunde spela längre än normalt och det tackar vi för. Med lite flyt så vänder vädret igen och det blir lite varma så vi klarar frostnätter. Då kanske vi kan klämma ut en rond till. Dock tveksam.
Nu börjar försäsongen inför 2012.
Hur som helst.. efteråt så tog jag vägen om shoppen mest för skojs skull. Insåg att de säljer ut mer eller mindre alla klubbor jag varit intresserad av. Runt 5 papp för ett demo-järnset. Tyvärr hade de inte Titleist AP2:orna som jag framförallt var intesserad av.. men de hade ju Mizuno MP-58 och 53, Cobra S2 forged och Taylor Made CB för att nämna några. Hade även Ping i15 som jag provat tidigare.. men det var jag oerhört besviken på då jag testade det. Tror det blir ett återbesök imorgon för att köra igenom klubborna något och se om det är något set jag blir riktigt kär i.
Körde förbi Hamra (Kungsbacka GK) på vägen hem från jobbet och såg att frosten sen i morse låg kvar på 9 håls banan. Den är förvisso ganska skuggig på många ställen. Men kontentan av det hela är att nu för man nog inse att säsongen 2011 är över. Även om vi kunde spela längre än normalt och det tackar vi för. Med lite flyt så vänder vädret igen och det blir lite varma så vi klarar frostnätter. Då kanske vi kan klämma ut en rond till. Dock tveksam.
Nu börjar försäsongen inför 2012.
tisdag 8 november 2011
Sicken dag!
Golf sent på året är helt fantastiskt under de rätta förhållandena. Visst.. Greenerna är inte lika snabb, kylan i luften gör att man inte slår riktigt lika långt och på vissa ställen kan det vara lite sankt i marken. Men allt annat är nog bättre!! Tio plusgrader avskräcker säkert någon.. men det är bättre än +30 nästan alla dagar i veckan (såvida man inte springer omkring i shorts).
Hur som helst.. i söndags blev det ju en 18-hålare på Gräppås som faktiskt gick långt över förväntan. 83 brutto och 69 netto med lägesförbättring över hela fältet kändes riktigt bra. Skall även tilläggas att jag gjorde ett par grova missar.. försöker fade/slica runt en dunge på 5:an men får i stort sett ingen skruv alls på bollen så jag hamnar rejält mask och kammar hem en dubbelbogey. Drar sen en oerhört onödig out på 7:an, där jag spelar så löjligt dumt så jag blir arg på mig själv, samt en pullad PW på 9:an (inget jättelätt läge med kraftig backe och lera förvisso) som tar i ett träd och försvinner är tre exempel. Lyckas även med bedriften att duffa TVÅ chippar sista nio så visst finns det slag att tjäna på att koncentrera sig lite. Ponera att jag inte gjort de misstagen så sparar jag in 7-8 enkla slag. Det ger ett brutto på 75-76 slag.. Det är bra golf.
Fast nu finns det ju lite att jobba med. Det känns iaf riktigt bra inför framtiden och så länge jag driver bollen och sänker puttarna som jag gör nu så är det ingen större fara på taket. Missarna handlar inte lika mycket om dålig golf och okunskap som okoncentration och dåliga beslut.
Testade att "släppa" på högerhanden något också och framförallt drivarna kändes mer kraftfulla. Hade även ett ruskigt fint inspel på runt 170m som jag med järn 5:an lägger upp runt 4m höger om flagg. Shot of the day så att säga. Inspelen satt fint, där jag hade väldigt bra längdkontroll.. bra mycket bättre än väntat för årstiden och utan direkt längdträning det senaste.
Nej, nu suger det i golftarmen..
lördag 5 november 2011
Novembergolf
Imorrn kör vi! Underbara växthuseffekt!! Prognosen visar +10 och vindstilla och det är 6:e november. Bokat in en fyrboll imorgon kl 9 på Gräppås. Oj oj oj vad jag är sugen nu.
Hoppas bara att det inte blir årets sista.
Hoppas bara att det inte blir årets sista.
onsdag 2 november 2011
Melleruds GK
Fick i förra veckan höra att Dalsland Resort som äger golfbanan i Mellerud har konkat.. Klubben lever väl kvar.. men finns det ingen golfbana så självdör väl den också antagligen .
Oerhört tragiskt om banan skulle gå i graven. Hoppas verkligen att dalslänska krafter får upp banan på fötter igen.
Oerhört tragiskt om banan skulle gå i graven. Hoppas verkligen att dalslänska krafter får upp banan på fötter igen.
Hårdhänt!
Hmm.. satt och youtube'a lite på olika golfvideor.. och en av mina favoriter är http://www.youtube.com/user/4golfonline som lägger ut allt ifrån instruktioner till tester. Brukar absolut vara värt ett besök.. Fastnade dock på en i min värld bortglömd detalj. Högerhandens placering.. Jag har de senaste åren mer och mer börjat få ett starkare grepp.. dvs att jag lägger på högerhanden lite mer underifrån. Detta gör att jag "låser" mig lite i svingen.
Jag kan inte säga att jag svingat speciellt dåligt, men efter att ha sett denna videon och praktiserat det på rangen så vinner jag några meter och får upp bollen i luften på ett lite bättre sätt känns det som. Enda problemet är att det känns lite ovant. Men det kanske får bli en detalj att träna lite på.
Jag har sen ett par år tillbaka kört det så kallade baseballgreppet (Ten finger grip ovan).. dvs att jag har alla tio fingrar på greppet och inte låter händerna korsa varandra på något sätt. Detta grepp var en produkt av ett test på ett svingbyte samt det kalla vädret i Sverige gjorde det trångt för fingrarna när man körde med vintervantar. Sen blev det en vanegrej som jag gillade helt enkelt. Tidigare så har jag kört Interlock, men har testat både detta och overlap-greppen nu i efterhand och det känns oerhört onaturligt och konstlat. Känner att jag har svårt med kontrollen med dessa om man jämför med baseball.
Problemet med baseball är, i mitt fall, att högerhanden då gärna vrider sig lite åt höger i uppställningen vilket skapar ett starkare grepp. Men som sagt.. det får bli till att testa lite på rangen och se vad som känns bäst, och framförallt vad som ger bäst resultat. Kanske köra lite trackman på det också för att se om det ger någon skillnad på siffrorna också. Men vinner jag 5-10 meter i längd per klubba.. men tappar 20 meter i sidled så är det inte är någon direkt vinst.
Hur som helst.. testa test testa.. Det är kul att testa och experimentera!
Jag kan inte säga att jag svingat speciellt dåligt, men efter att ha sett denna videon och praktiserat det på rangen så vinner jag några meter och får upp bollen i luften på ett lite bättre sätt känns det som. Enda problemet är att det känns lite ovant. Men det kanske får bli en detalj att träna lite på.
Jag har sen ett par år tillbaka kört det så kallade baseballgreppet (Ten finger grip ovan).. dvs att jag har alla tio fingrar på greppet och inte låter händerna korsa varandra på något sätt. Detta grepp var en produkt av ett test på ett svingbyte samt det kalla vädret i Sverige gjorde det trångt för fingrarna när man körde med vintervantar. Sen blev det en vanegrej som jag gillade helt enkelt. Tidigare så har jag kört Interlock, men har testat både detta och overlap-greppen nu i efterhand och det känns oerhört onaturligt och konstlat. Känner att jag har svårt med kontrollen med dessa om man jämför med baseball.Problemet med baseball är, i mitt fall, att högerhanden då gärna vrider sig lite åt höger i uppställningen vilket skapar ett starkare grepp. Men som sagt.. det får bli till att testa lite på rangen och se vad som känns bäst, och framförallt vad som ger bäst resultat. Kanske köra lite trackman på det också för att se om det ger någon skillnad på siffrorna också. Men vinner jag 5-10 meter i längd per klubba.. men tappar 20 meter i sidled så är det inte är någon direkt vinst.
Hur som helst.. testa test testa.. Det är kul att testa och experimentera!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)